Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 - Juni  Syfte: Syftet Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till. Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete pĂ„ idrottsarenor. Data har sammanstĂ€llts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys dĂ€r teoretiskt stöd finns frĂ„n vetenskapliga artiklar. Resultat & slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhĂ€llsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de anvĂ€nder sponsring bĂ„de för att skapa nytta för samhĂ€llet och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas dĂ€r vikten nu Ă€r att samarbeta och krĂ€va nĂ„got tillbaka frĂ„n de organisationer som erhĂ„ller stöd. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslĂ„r fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om samarbetsavtal Ă€r effektivare Ă€n sponsoravtal, om företagens arbete för hĂ„llbart samhĂ€lle uppfattas som mer trovĂ€rdigt med samarbetsavtal Ă€n med sponsoravtal. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förstĂ„else för företagens sponsorarbete och visar att samhĂ€llsnyttan Ă€r det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling dĂ€r största vikten av sponsoravtal bygger pĂ„ samarbete dĂ€r sponsorstagaren förvĂ€ntas motprestera för att erhĂ„lla stöd. Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, SamhĂ€llsnytta, Image.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik Àr densamma som för mÀnniskor. Sjukgymnastik anvÀnds som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier frÄn Irland och Storbritannien visar att det finns ett vÀxande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige Äterfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhÀlsovÄrdsverksamhet dÀr veterinÀrer och djursjukgymnaster samarbetar.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar goda och svaga lÀsare i Ärskurserna ett och tre, bar pÄ betrÀffandelÀsning och lÀsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns nÄgra skillnader i lÀsintresset hos eleverna. LÀsintresse och lÀsglÀdje Àr en förutsÀttning för att lÀsfÀrdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever lÀsningen som meningsfull, kan det fÄ stora konsekvenser för hela lÀsundervisningen. PÄ grund av att lÀsförmÄgan minskas nÀr lÀsglÀdjen Àr tryter, ville jag undersöka hur elevernas lÀsintresse sÄg ut för goda respektive svaga lÀsare. DÀrefter jÀmfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns nÄgra kopplingar mellan goda lÀsare och gott lÀsintresse, kontra svaga lÀsare och dÄligt lÀsintresse.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof frÄn 1934-1937 av Eyvind Johnson kan lÀsas med hjÀlp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frÄgestÀllning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgÄr ifrÄn Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjÀlp av Jungs arketyper, vilka sedan sÀtts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Studien redogör för kommunikationsverktygen ICA anvÀnder i den externa kommunikationen av ICA I love eco-sortimentet. De studerade kommunikationskanalerna Àr reklamfilmer samt kundtidningen Buffé. Tidningar och reklamfilmer som innehöll information om ICA I love eco-sortimentet under perioden mars 2008 - oktober 2011 valdes ut för textanalys. I textanalysen utgick vi ifrÄn semiotiska och retoriska begrepp för att se meningen som texterna skapar. Resultat visar att ICA anvÀnder samhÀllsengagemang som ett kommunikationsverktyg och strategi.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ nyttan med matematiken och den gjordes som en jÀmförelse mellan tvÄ olika program. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀt för att fÄ reda pÄ omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. DÀrefter genomfördes elevintervjuer för att fÄ en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lÀrare kompletterade vÄr bakgrundsförstÄelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkÀtundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svÄrt att komma med exempel pÄ vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.

Sekretessbelagd.

Ingen.

I allt större utstrÀckning mÄste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. DÀrför anvÀnder organisationer nyttovÀrderingsmodeller allt mer som ett hjÀlpmedel för att kunna pÄvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar fÄr man dock inte enbart genom att nyttovÀrdera, detta beror pÄ att dessa modeller inte sÀger hur de förvÀntade och utmÄlade nyttoeffekterna ska sÀkerstÀllas utan bara vad man siktar pÄ. DÀrför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa organisationer i sitt arbete med att uppnÄ de förvÀntade nyttorna frÄn en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovÀrderingar och frÄgorna som stÀllts utgÄr frÄn teorier som behandlar nyttovÀrderingar.

För att skapa en större konkurrenskraft och hantera det allt hÄrdare affÀrsklimatet vÀljer mÄnga företag idag att implementera Enterprise Resource Planning (ERP) system, dessa heltÀckande affÀrssystem integrerar alla verksamhetens delar med en gemensam databas och skapar nya möjligheter. För att kunna utvÀrdera vilken nytta en organisation fÄr av ett sÄdant system behövs det lÀmpliga analytiska ramverk. Trots att det finns ramverk för denna typ av utvÀrdering, rÄder brist pÄ lÀmpliga utvÀrderingsverktyg. En ny utveckling pÄ marknaden för dessa system Àr webbaserade ERP-system. Systemet köps istÀllet som en tjÀnst, dÀr systemet finns pÄ en server hos tjÀnsteleverantören.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..