I den här studien undersöks hur Arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det Arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att Arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Följande uppsats har som syfte att diskutera Arkeologins roll i samhället. Detta görs dels genom att undersöka den statligt finansierade kulturmiljövårdens värdegrunder ochmålsättningar, dels genom två enkätundersökningar vars syfte är att undersöka vilka attityder och värderingar som cirkulerar kring ämnet både på ett inom- och utomvetenskapligt plan. Resultatet visar på en kulturmiljövård med stora ideologiska problem, en relativt öppensinnadarkeologgrupp som har svårt att nå ut i samhället, samt en allmänhet vars intresse och nyfikenhet finns där, men kanske inte riktigt på det sätt som man från arkeologernas sida tänker sig. Vad som i stort skiljer alla tre kategorierna åt är synen på vilken funktion Arkeologin skall fylla i ett modernt samhälle, där kulturmiljövården syftar till en demokratisk utveckling och ett hållbart samhälle, arkeologerna till kunskap om både nuet och dået, samtintellektuella och emotionella upplevelser, och allmänheten till mer traditionella vetenskapligakunskaper om dået som kan sägas relatera till en syn på historia som någonting viktigt att ha ibagaget ? något som man bör kunna..

The main aim in this thesis is to analyse the attitudes of fivearchaeologists at the Department of History, University ofGothenburg, on the subject of scholarly publishing injournals. The investigation has been led by a set of questionsconcerning the motives and conditions for submitting articlesto scholarly journals.The primary way of collecting emprical data is based onsemistructured qualitative interviews. To get a broaderpicture, the publishing patterns of the archaeologists at theDepartment of History were mapped using the databaseGöteborgs universitets publikationer (GUP). A documentstudy was also conducted.The analysis uses Björk & Holmström?s The net value ofsubmission model to highlight which factors are assumed toinfluence an author when submitting to a scientific journal.This model is reduced and developed to six aspects whichmore or less effect the decision making of the author whenpublishing an article in a scientific journal.

The goals of this essay are to identify rituals and ritual behavior at the department of archaeology and ancient history at Lund University. To do this a series of empirical examinations was conducted. Observations, interviews and polls revealed that some ritual behavior is in fact present. Two types of rituals were identified; the interaction ritual, as presented by Erving Goffman in the book Interaction Ritual, Essays on Face-to-Face Behavior, in 1967. The second type of ritual is a ?problem solving? ritual, such as meetings.

Denna uppsats behandlar växtfynden som påträffats i gravar i Malmöområdet. Många växter har haft en speciell status, medicinskt som sakralt, vilket är huvudpunkten i arbetet. Varje växtfynd som tas upp analyseras med hjälp av bl.a. material om bondesamhället rörande etnologi och historia..

This essay contains a study of the traces of trauma on the osteological material from St.Andre in Lund, which were fund durning an excavation in the year 2002, as well as a study of the age and sex distribution of this material. The propose of the essay is to discuss the occurrence of the violence in a urban environment..

I det här arbetet undersöker jag vilka funktioner mänskliga kvarlevor har i Arkeologiska utställningar. Jag för också en diskussion om möjliga alternativ till mänskligt material i utställningar och hur olika utställningar förhåller sig till den etiska diskussionen bland arkeologer kring hanteringen av mänskliga kvarlevor..

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

This paper deals with stable isotope analysis on the children of the early Christian cemetery in Varnhem, Västergötland. Human bone and tooth material from the cemetery has been analysed for stable carbon, nitrogen and sulphur isotopes. The analysis showed that the diet had been homogeneous and that the children had been breastfed, with a possible exception of the child from grave 100..

This thesis discusses the differences between how archaeologists and cultural geographerdescribe the early Iron Age on Gotland. What objects, phenomenon and arguments do theyuse to describe this period. Four publications have been analysed in this study, two written byarchaeologists, two by geographers.The differences in how they describe the period in question are significant. Both disciplinesgive a very fragmentary description of the older Iron Age in Gotland..

The aim of this essay is to make clear, whether or not, textile research is visualised in a wider archaeological discussion today. The aim is then to discuss what the archaeological and textile technological research situation in Scandinavia looks like today, and how that relate to what has happened in these two research fields during the years. This essay also has a purpose to find out if there is a need of visualising textile research more in future archaeology, how that shall be done, and what that can possibly supply to our general picture of the prehistory.The head questions are discussed in the light of three investigations. The first is a study of literature used in archaeological education at five Swedish universities. The other two consists of a study which is aimed to find out how textile research results are published, and one in which archaeologists and textile researchers have answered questions about how they experience the relation between archaeology and textile research.There has also been done a comparison between interpretations of the archaeological material from the site of Löddeköpinge in west Scania.

This paper is focuses on trade between eastern Blekinge and the other side of the Baltic Sea during the Viking Age. There are scarce tracks of trade in the area but one place, Skällenäs, isdifferent. Here a treasure has been found with coins from England and Germany and some of the place names are here probably connected with places on the other side of the Baltic.This discovery can be an indication of trade but the paper should be seen as a first investigation and could be the basis of a more extensive survey..

Med uppsatsen försöker jag belysa den komplexa värld som ett så kallat Friluftsmuseum ofta existerar i. Genom att stycka upp det innehåll en vikingatida rekonstruktion rymmer (förmedling, ekonomi, nationell identitet samt nutidsprägel på historisk empiri) och genom nutida exempel på var och ett område försöka med egna invävda frågeställningar diskutera de problem som kan uppstå i försöket att rekonstruera forntiden..

Uppsatsen är ett försök till att öppna upp en dialog mellan Arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en säker fortlevnad för kulturmiljöerna i våra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fältstudie.Resultatet visade att det i det studerade området inte skett så stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Denna uppsats tar upp mönster och skillnader mellan rödockra, kroppsställningar och kön hos trettio av individerna i gravarna i Skateholm I, samt vad ockran och de olika kroppsställningarna kan ha för betydelse i sammanhanget. Undersökningen har visat att det finns många olika möjligheter till hur ockran hamnat i gravarna och vad ockran och ställningarna haft för betydelse..