I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

I denna uppsats kombineras diskursteori med olika perspektiv på arkeologi och massmedier för att beskriva hur det arkeologiska arbetet i Botkyrka porträtteras i dagstidningar. Frågor som hur, när och varför artiklarna skrivs eller inte skrivs besvaras. Artiklarna som är utgångspunkt för studien hittades med Internettjänsterna Mediearkivet och Presstext. De visade sig kretsa uteslutande kring fynden som görs, till skillnad från arkeologerna som anser att fynden främst är ett källmaterial. För att artiklarna ska skrivas och publiceras måste emellertid både journalisterna och arkeologerna kunna framställa fynden som sensationella i någon form, men det händer sällan då antalet artiklar är få..

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra.

This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion.

I en globaliserad värld möts olika kulturer och etniciteter ständigt och kan ge upphov till en ojämlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vårt samhälle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan är en mötesplats för människor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution där den strukturella diskrimineringen får råda. Vi har för avsikt att uppmärksamma skillnadspraktiken utifrån etnicitet med avseende på synliggjorda normer.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Diversity Marketing eller mångfaldsmarknadsföring är ett fenomen som har spridits från USA till andra delar av världen senaste decennierna. Etnicitet och kulturell tillhörighet uppfattas allmänt påverka bland annat konsumtionsmönster och individers preferenser. Det innebär att etnicitet har kommit att bli en segmenteringsvariabel och uppfattas vara ett tillämpbart marknadsföringsverktyg. Vår utgångspunkt för uppsatsen är att etnicitet och kulturell tillhörighet inte problematiseras i de sammanhang där Diversity Marketing förekommer. Dessutom finns det en direkt risk att en betoning av till exempel etnicitet bidrar till att individer kategoriseras och fastnar i oföränderliga identiteter.

Syftet med denna studie är att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk är konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehållsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan år 1995 - 2012. Böckerna som analyseras ärNoah och bästa grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur används miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet än svensk? Resultatet som framkommit visar att författare väljer att närma sig etnicitet på olika sätt.

Denna uppsats försöker utreda vilken roll etnicitet spelar i det som betecknas som ett gängkrig i Köpenhamn. Hösten 2008 har ett stort antal skottlossningar ägt rum på Köpenhamns gator, och huvudaktörerna är Hells Angels /AK81 och en rad geografiskt baserade gäng.Vårt tillvägagångssätt har varit att analysera mediers och polisens agerande, men vi har också lagt stor vikt vid insamling av material genom intervjuer med respondenter från Blågårdsplads, Hells Angels, AK81 och Black Cobra. Vi har analyserat detta material med stöd av teorier kring hur etnicitet kan konstrueras och utnyttjas, häribland primordial, socialkonstruktivistisk och instrumentalistiska etnicitetsuppfattningar.Etnicitet har spelat en central roll i konflikten. Medier och polis har genom sin framställning av konfliktens parter bidragit till att konstruera etniska skiljelinjer i konflikten, linjer som primärt går mellan ?invandare? och danskar.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

Sverige börjar, precis som resten av världen, att bli alltmer mångkulturellt. Då smärta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smärta. För att patienter från andra kulturer ska få adekvat smärtstillning är det viktigt att sjukvårdspersonal och då främst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla är kanske inte heller alltid rätt behandling. Då etnicitet är ett känsligt ämne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.

Tidigare forskning om riksdagsledamöternas politiska intressen har pekat på partitillhörighetens betydelse för den enskilda riksdagsledamotens individuella intressen och möjlighet att uttrycka dem i interpellationer och motioner. Sociologisk forskning visar samtidigt att en social kategori som etnicitet kan ha betydelse både för individers identitet och för individers politiska intressen.I denna uppsats undersöks om riksdagsledamöter med utländsk bakgrund har ett större intresse för integrations- och invandringsfrågor än riksdagsledamöter utan utländsk bakgrund och om ett sådant eventuellt samband försvinner då man kontrollerar för partitillhörighet. Antagandena grundas i Bourdieus teori om etnicitet som ett kulturellt kapital samt Balibars och Wallersteins teori om etnicitet som en kulturell gemenskap. Undersökningen har även ett maktkritiskt perspektiv, där etnicitet ur ett intersektionalitetsperspektiv betonar maktstrukturers begränsningar för individens intressen och handlingsmöjligheter.En enkät skickades ut till samtliga riksdagsledmöter där de kunde skatta hur mycket de interpellerat och motionerat om invandrings- och flyktingfrågor under sin tid i riksdagen. Drygt 40 % av enkäterna besvarades.Analysen av enkätundersökningen visar att riksdagledamöterna med utländsk bakgrund totalt sett har ett större intresse för att motionera och interpellera om invandrings- och flyktingpolitik.