De senaste åren har mjölkbesättningarna i Sverige förändrats. Det mest dominerande sättet har varit att hålla korna bundna men efterhand som mjölkgårdarna har rationaliserats och blivit modernare har det blivit vanligare att många lantbrukare ställt om till lösdrift. År 2007 bestämde jordbruksverket att alla nya stallar som ska byggas för mjölkkor ska vara lösdriftssystem, vilket innebär att våra bundna besättningar kommer försvinna i framtiden. Det här examensarbetet har ställt frågan till mjölkproducenter med bundna kor hur de ser på framtiden för sina besättningar. Idag (2011) finns det 348 100 mjölkkor i Sverige. Av dem står ungefär hälften i uppbundna system.

Platser utvecklas, nya destinationer upptäcks ständigt. Människor finner varje år nya resmål att besöka av olika orsaker. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen är den största och snabbast växande ekonomiska sektorn i världen. China Outbound Tourism Development påstår att världen kan räkna med upp till 54 miljoner kineser under detta år, 2010.

Ändamålet med uppsatsen var att ta reda på hur reglerna för användandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrång i den personliga integriteten. Med utgångspunkt från detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta ställning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis på området är mager och det har gjort att jag istället använt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del använt mig av är rättegångsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehåller brister som måste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvångsmedel i Sverige..

Ändamålet med uppsatsen var att ta reda på hur reglerna för användandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrång i den personliga integriteten. Med utgångspunkt från detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta ställning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis på området är mager och det har gjort att jag istället använt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del använt mig av är rättegångsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehåller brister som måste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvångsmedel i Sverige.

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse för hur arenachefer i Sverige rekryteras, vi tar även upp hur rekryteringsprocessen såg ut för respondenterna som deltog i denna studie. Vi kommer även att belysa vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden de arenacheferna vi har intervjuat har. Arenacheferna är verksamma på arenor vars hemmahörande idrotter är på elitnivå, på dessa arenor arrangeras även allt ifrån uppträdanden med världsartister inom musikbranschen till mindre företagsevent. Ur resultatet framkommer det att rekryteringsprocessen, ansvarsområden och arbetsuppgifterna skiljer sig mellan de olika arenacheferna. Gemensamma nämnare för arenacheferna är att samtliga har ett ansvar för personal, ekonomi och säkerhet..

Abstrakt  Tv-branschen är en jätteindustri som styrs av ett fåtal stora sändningsnätverk. I Sverige är den största distributören Sveriges Television (SVT) och på grund av detta så är sannolikheten att personer som arbetar inom ljud i Sverige någon gång kommer att arbeta på projekt för dem väldigt hög.I min uppsats har jag utfört en Actor Network-analys av empiriska studier jag utfört på postproduktionsbolaget Europa Sound and Vision. Med hjälp av analysen vill jag undersöka vad begreppet ?god hörbarhet? består av och därmed kunna definiera uttrycket tydligare.Jag jämför sedan SVTs syn på hörbarhet med den jag fått fram genom dessa studier för att till slut ändra på den nuvarande synen och på det regelverk SVT har..

Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera byggarbetare under raster och annan ledig tid.Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades.

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570.MetodVi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris..

När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år.

Syftet med den här studien är att skapa en modell för att öka förståelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.Då begreppet kultur är brett har vi valt att avgränsa studien till matkultur. Anledningen till detta är att ämnet är aktuellt i Sverige då regeringen ämnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krävs förståelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att få ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter går till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

Arbetet handlar om tjejer med utländsk bakgrund i gymnasieåldern. Syftet med studien var att synliggöra föreställningar, upplevelser, förhoppningar och frågor om livet i Sverige. Målet var att med hjälp av tjejernas berättelser beskriva mötet med den svenska vardagen i allmänhet och med svenska tjejer i synnerhet. Vad kan utgöra barriärer för mötet med det nya landet och dess unga tjejer? Vad kan utgöra möjligheter? Den kvalitativa metoden i studien har inneburit intervjuer i samtalsform, med öppenhet och utan något färdigt frågeformulär.

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden..

Syftet med denna uppsats är att undersöka kontinuitet och förändring i holländares identitet(er) när de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förändring/förhandling appliceras på empiri som framkommer ur intervjuer med fyra holländska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet är något som informanterna anser vara relativt konstant under livets gång vad gäller personlighet, karaktärsdrag och nationalitet. Dock är de överens om att identitetsförändringar sker beroende på ålder och nya livsroller som exempelvis när man blir företagare eller förälder. Holländare och svenskar tycks vara så lika vad gäller utseende att myndigheter tror att även sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen.

Uppsatsen behandlar det osäkrade ränteparitetsvillkoret under en tid då det skett stora förändringar på finansmarknaderna. Hur villkoret uppfylls testas mellan Sverige och Tyskland under en period med regleringar på finansmarknaderna, perioden var 1980:M2-1989:M6 samt en period utan regleringar vilken var 1989:M7-1998:M11. Hypotesen var att det borde finnas större förutsättning för uppfyllelse av det osäkrade ränteparitetsvillkoret på oreglerade finansmarknader. Resultatet visar dock inte på någon större uppfyllelse under den senare perioden i vilken det inte fanns några regleringar. Två av tre skattade koefficienter har fått det förväntande tecknet och en av dessa var också signifikant på 5 % signifikansnivå, den signifikanta koefficienten erhölls vid den första körningen när det fortfarande förekom regleringar..