
Sökresultat:
16414 Uppsatser om Arkeologi - Sverige - Skćne - Sida 41 av 1095
Valutarisker och euro : Hur pÄverkar ett EMU-utanförskap svenska företag
SammanfattningBakgrund och problemdiskussion: Ă
r 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv Ärs medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetÀra unionen (EMU). EMU Àr en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetÀrt samarbete mellan medlemslÀnderna. NÀr Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU nÀr vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige stÄr utanför EMU och företagen handlar med lÀnder i omrÄdet, uppstÄr valutarisker för företagen. Vi undrade dÀrför hur de ser pÄ en anslutning till EMU och hur de sÀkrar sig mot valutariskerna pÄ grund av utanförskapet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska företag ser pÄ Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjÀlp av olika instrument och tillvÀgagÄngssÀtt hanterar problematiken med valutarisker.Metod: Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod, dÀr vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-omrÄdet.
"Ring P1 pÄ syra" : Om Radio 1, den kommersiella pratradion i Sverige
I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.
Gator genom seklen : En studie om stadsplanernas utveckling i Sverige och hur detta har manifesterat sig i Eksjö stad
Syftet med den hÀr studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige frÄn medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-Äriga historia och om den stÀmmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnÄ syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framvÀxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehÄllandes kartor frÄn olika perioder för att fÄ en överblick pÄ hur stadens stadsplan har förÀndrats genom historien.Studien har Àven undersökt varför stÀder uppstÄr dÀr de uppstÄr och vilka faktorer som ligger bakom detta. FramtrÀdande Àr att en lokalitets kommunikationsmöjligheter Àr avgörande för om en stad skall bildas dÀr och denna stads framtida utveckling, men Àven andra faktorer pÄverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar Àven in i detta dÄ Eksjö bildades dÀr tvÄ större vÀgar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar pÄ att stadsplanernas utveckling i Sverige stÀmmer överens med den utveckling som skett i Europa.
Ăr din tv redo? -en undersökning om informationen kring digital-tv-övergĂ„ngen pĂ„ Gotland
Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gÄ över till digital-tv. Den första kommun som skulle slÀcka det analoga nÀtet och gÄ över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen pÄ Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska ÄtgÀrder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushÄll pÄ Gotland.UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att en sÄdan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktÀr. Den innehÄller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det Àr ett politiskt beslut som Àr fattat i en representativ demokrati krÀver situationen att en viss argumentation för att rÀtt beslut Àr fattat förs.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation dÀr det politiska beslutet Àr fattat men dÀr makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.
Social kompetens och lÀrande pÄ förskolor i Iran och Sverige
Uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda pÄ vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn pÄ arbetet med barns sociala kompetens och lÀrande i förskolan.
I uppsatsen pÄvisas bÄde skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssÀtt. En av de skillnader som studien pekar pÄ, Àr synen pÄ lÀrandet i rutinsituationer.
Hur pÄverkar stress kvinnors hÀlsa i Sverige idag? : En litteraturstudie
I vÄrt informationssamhÀlle Àr stress nÄgot som vi alla upplever i nÄgon form. Stress som egentligen Àr en naturlig reaktion men som vid lÄngvarig pÄfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress pÄverkar kvinnors hÀlsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.
Har stöldbrottsligheten minskat? : En komparativ studie om stöldbrottslighetens utveckling i Sverige och England mellan 1975-2010
Ett flertal undersökningar tyder pÄ att utvecklingen av stöldbrott minskat det senaste decenniet i nÀstan alla VÀsteuropeiska lÀnder. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av offentlig kriminalstatistik frÄn Brottsförebyggande rÄdet (BrÄ) och Home Office undersöka och jÀmföra stöldbrottslighetens utveckling mellan 1975-2010 i tvÄ vÀsteuropeiska lÀnder ? Sverige och England. Studien redogör för den generella utvecklingen av stöldbrott samt för tre huvudkategorier: inbrottsstölder, fordonsrelaterade stölder och butiksstölder. Studien kommer att lÀgga vikten pÄ att redovisa och analysera trender istÀllet för nivÄer av brott och avser att undersöka vilken betydelse förÀndringar i tillfÀllesstrukturen har haft för stöldbrottsutvecklingen i dessa lÀnder.FrÄgestÀllningar som skall besvaras Àr följande:Hur ser stöldbrottsutvecklingen ut i Sverige respektive England under perioden 1975-2010?Finns det nÄgra skillnader i stöldbrottstyp?Vilken betydelse har tillfÀllesstrukturen för utvecklingen av stöldbrott i dessa tvÄ vÀsteuropeiska lÀnder?En sammanfattning av studiens resultat visar att utvecklingen av stöldbrott i Sverige och England har en likartad nerÄtgÄende trend, men att det finns vissa skillnader vad gÀller de olika kategorierna av stöldbrott.
Muslimska ungdomars religiositet : En studie om muslimska högstadieelevers religiositet
Jag har genom en kvantitativ enkĂ€tundersökning tagit reda pĂ„ muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Ă
ke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.
Fattigdom ? Lydnad ? Kyskhet : en studie om katolska nunnor och deras val av livsvÀg i den moderna tidens Sverige
Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som Àr en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan pÄ 800-talet, stÄr som förebild för flera senare ordningsregler gÀllande bÄde munk- och nunnekloster runt om i vÀrlden. För nunnor, och till viss del munkar kan Àven klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, rÀknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig pÄ 1299 Ärs utfÀrdade bulla, benÀmnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla vÀrldsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren.
Neutralitet under kallt krig : En jÀmförande studie om alliansfriheten, vÀstsamarbete och flygoperativa förberedelser, med tonvikt pÄ Ären 1949-1969
Sverige befann sig i en tid dÀr andra vÀrldskriget fortfarande var i fÀrskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan tvÄ supermakter, och det rÄder en spÀnd stÀmning i det internationella sÀkerhetspolitiska lÀget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskrÀckande initiativ i form en av vÀrldens starkaste flygvapen försöker Sverige hÄlla sig utanför eventuella vÀpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig Àr den officiella sÀkerhetspolitiska stÀllning Sverige har haft i nÀstan 200 Är, och inte minst under tvÄ vÀrldskrig.
Skandinavismen bland icke-eliten i Sverige vid 1800-talets mitt
Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna Àven hos icke-eliten. FrÀmst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmÀstare och tjÀnstemÀn. Bland lÀgre borgerskap och stadsbor, som gesÀller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras nÄgra slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna Àr men idéerna och sympatier finns dÀr, om Àn inte lika utbrett som hos de mer bildade..
ExpeditionÀr sambandsförmÄga : Framtidens krav pÄ försvarsmaktens samband?
Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionÀr operativ förmÄga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som Àr början pÄ ett lÄngsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvÀrld. ExpeditionÀr förmÄga Àr tankesÀttet som ska fÄ oss att bli mer framgÄngsrika i dels vÄrt deltagande i internationella insatser vÀrlden över men ocksÄ i vÄr beredskap pÄ hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktÀr kan liknas vid en expeditionÀr styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pÄgÄ under flera Är framÄt.
Energieffektivisering, energikonsumtion, tillvÀxt, klimatfrÄgan : leder energieffektiviseringar till minskad energikonsumtion?
Under det senaste Ärhundradet har en rad energieffektiviseringar pÄ enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mÄl att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften Àr att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten sÀger att i och med den lÀgre kostnaden som uppstÄr vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller Ätminstone inte minska i samma utstrÀckning som effektiviseringen ökade.
FrÄn neutralitet till öppenhet? : En studie av sÀkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut
Abstract  Title: FrÄn neutralitet till öppenhet? ? En studie av sÀkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slutAuthor: Jens KindhSupervisor: Patric LindgrenLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceSpring term 2012 When the Cold War ended, a new security situation was unfolded in Sweden. The purpose of this thesis is to describe and compare how the Swedish security policy is organized and how it has changed since the Cold War ended. To do that, I?m going to try answer the following questions:How is the Swedish security policy organized?What defence resolutions have affected the Swedish security policy after the Cold War ended?How has different political actions made its impact on the Swedish security policy after the Cold War ended?My theory is to try explain how the Swedish security policy has changed after the Cold War through a realism security perspective called traditional security, which refers to a realistic construct of the states security policy.
Handel med utslÀppsrÀtter för koldioxid inom EU: ett handelssystem för Sverige och EU
Ett system för handel med utslÀppsrÀtter inom EU börjar tillÀmpas den 1 januari 2005. Handel med utslÀppsrÀtter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utslÀppen av vÀxthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det trÀder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utslÀppsÄtagande för koldioxid. UtslÀppen av koldioxid, och andra vÀxthusgaser, Àr en av huvudorsakerna till vÀxthuseffekten som i sin tur medför klimatförÀndringar.