Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus på utvidgningen år 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsäkringssystem innebär att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock på att intresset för de svenska socialförsäkringarna inte är så stort som befarat..

Ett flertal studier av Sveriges Statistiska centralbyrån (SCB) visar att familjinstabilitet, med eller utan barn, är vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar. Äktenskap och relationer mellan par som bor tillsammans är inte tillsamma utsträckning bland invandrare som det gör bland infödda svenskar (SCB, 2003). Dessutom samma studier visar att europeiska invandrare separerar mindre än icke-europeiska invandrare. Enligt en studie av (Darvishpour, 2002), chilenare och iranska par separerar 4-5 gånger oftare än svenskarna och ofta är det kvinnan som tar initiativet.I denna uppsats fokuserar jag bara på män som hade varit gifta och bott tillsammans med sin fru redan innan de hade flyttat till Sverige. Studien försöker inte att bara skissera en teoretisk förklaring av orsakerna till skilsmässan mellan iranska invandrare i Sverige utan är ett försök att få veta hur vanliga frånskilda iranska män upplever sina skilsmässor.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Detta arbete redogör för vilka arter som står att finna på ett av Alnarps så kallade Kinafält och i vilken fysiologisk kondition de befinner sig i. Växterna position på fältet är delvis baserad på deras naturliga växtplats elevationsmässigt (väst-östligt riktning på fältet), och dels utifrån vilken akt i successionsordningen de infinner sig och kan konkurrera framgångsrikt (nord-sydlig riktning). Studien visar att majoriteten av växtmaterialet är i gott skick och bör vidare utvärderas för eventuell användning i södra Sverige..

Detta arbete har framkommit efter ett nära samarbete med NCC Construction Sverige AB då en efterfrågan på en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig på att kunna användas när anställningen av polsk arbetskraft övervägs för att se vilka rutiner som bör följas vid anställning och under anställning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa från Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om händelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frågan om vart social försäkring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa från Sverige är deklaration i Sverige en viktig post, men även avstämning med facket.En checklista har gjorts utifrån rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingår i anställandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas så att en mer specifik arbetstagare (ex.

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur anonyma vittnesmål fungerar i Sverige. Kan ett vittne enligt gällande lag vara anonym i en brottmålsprocess? Om inte, är då ett system med anonyma vittnesmål något som kan vara aktuellt. I arbetet har jag även undersökt hur anonyma vittnesmål behandlas utanför Sverige och främst enligt Europakonventionens reglering. Även vittnesskyddet för vittnen som känner sig hotade eller är rädda för repressalier i samband med en brottmålsprocess är kort belyst i arbetet.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det digitala affärsspråket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter på företagens informationsgivning vid en framtida tillämpning, med betoning på förutsättningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats där vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjälp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkät till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen är väldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige är svår att avgöra då väldigt få har börjat diskutera dess för- och nackdelar än. En svensk XBRL-grupp håller på att bildas och denna kommer inom den närmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken beräknas vara klar om ungefär ett år.