Hunting ground graves were distinguished as a separate category during the 1930s.         There is however no clear definition of what a hunting ground grave is. They have been constructed over a large area over a long period of time (200 BC-1200 AD) and their morphology varies.This paper investigates how the archaeologists have discussed the hunting ground graves since they were distinguished as a separate category until today. It investigates what concepts that have been used to define and categorize the graves as a group. It also investigates if the choices of concepts are depending on a broader societal perspective.To find the answers to these questions two surveys have been done.

This is a paper in human osteology which concerns a paleopathological investigation about a possibly male dwarf from the early middle-age graveyard at the site of Löddeköpinge in Skåne, Sweden..

The main purpose of this essay is to examine if it is possible to identify farms of ?forest Finnish? people in Sweden, by means of an archaeological analysis, comparing the forest Finnish settlement with known none-forest Finnish settlements. This study is based on material excavated from the farms of Grannäs, and Råsjö, in the Swedish provinces of Jämtland and Medelpad. Both farms are dated to the 17th and 18th century. The study itself is divided into three parts, firstly a general study to get an overview of the material, secondly a study of ceramics as an attempt to discern social status and lastly a study of the animal bone material for analyzing the forest Finns? livestock and possible hunting habits.

The purpose of this essay was to find out if it is possible to:? Detect different groups of gender among children in grave materiel and church art and if that was the case, in what way?? What different groups of children can be seen in these two categories?? What does the material say about children's position in society? The time span is from early Christian time to 17-th century and the geographical region is Sweden and Denmark. I got my information from published literature and different pages on the Internet. The conclusions were that gender among children can be detected in both types of material but different groups were not ?visible? to the same degree.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Följande uppsats har som syfte att diskutera arkeologins roll i samhället. Detta görs dels genom att undersöka den statligt finansierade kulturmiljövårdens värdegrunder ochmålsättningar, dels genom två enkätundersökningar vars syfte är att undersöka vilka attityder och värderingar som cirkulerar kring ämnet både på ett inom- och utomvetenskapligt plan. Resultatet visar på en kulturmiljövård med stora ideologiska problem, en relativt öppensinnadarkeologgrupp som har svårt att nå ut i samhället, samt en allmänhet vars intresse och nyfikenhet finns där, men kanske inte riktigt på det sätt som man från arkeologernas sida tänker sig. Vad som i stort skiljer alla tre kategorierna åt är synen på vilken funktion arkeologin skall fylla i ett modernt samhälle, där kulturmiljövården syftar till en demokratisk utveckling och ett hållbart samhälle, arkeologerna till kunskap om både nuet och dået, samtintellektuella och emotionella upplevelser, och allmänheten till mer traditionella vetenskapligakunskaper om dået som kan sägas relatera till en syn på historia som någonting viktigt att ha ibagaget ? något som man bör kunna..

The main aim in this thesis is to analyse the attitudes of fivearchaeologists at the Department of History, University ofGothenburg, on the subject of scholarly publishing injournals. The investigation has been led by a set of questionsconcerning the motives and conditions for submitting articlesto scholarly journals.The primary way of collecting emprical data is based onsemistructured qualitative interviews. To get a broaderpicture, the publishing patterns of the archaeologists at theDepartment of History were mapped using the databaseGöteborgs universitets publikationer (GUP). A documentstudy was also conducted.The analysis uses Björk & Holmström?s The net value ofsubmission model to highlight which factors are assumed toinfluence an author when submitting to a scientific journal.This model is reduced and developed to six aspects whichmore or less effect the decision making of the author whenpublishing an article in a scientific journal.

The goals of this essay are to identify rituals and ritual behavior at the department of archaeology and ancient history at Lund University. To do this a series of empirical examinations was conducted. Observations, interviews and polls revealed that some ritual behavior is in fact present. Two types of rituals were identified; the interaction ritual, as presented by Erving Goffman in the book Interaction Ritual, Essays on Face-to-Face Behavior, in 1967. The second type of ritual is a ?problem solving? ritual, such as meetings.

Denna uppsats behandlar växtfynden som påträffats i gravar i Malmöområdet. Många växter har haft en speciell status, medicinskt som sakralt, vilket är huvudpunkten i arbetet. Varje växtfynd som tas upp analyseras med hjälp av bl.a. material om bondesamhället rörande etnologi och historia..

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

My aim was to get a deeper insight about the parish clerk and how this profession has changed over time in Sweden from the Middle Ages up to the eighteenth century. Who was the parish clerk? Is it possible to find out in what way his duties changed over time? The information mainly derives from written historical sources, such aslaws. It seems like the parish clerk in the countryside often was a layman whom had to be approved by the parish, the parish priest or the bishop. His position in the early Middle Ages seems to have taken the form of assistant to the priest, participating in the liturgy.

This essay contains a study of the traces of trauma on the osteological material from St.Andre in Lund, which were fund durning an excavation in the year 2002, as well as a study of the age and sex distribution of this material. The propose of the essay is to discuss the occurrence of the violence in a urban environment..

I det här arbetet undersöker jag vilka funktioner mänskliga kvarlevor har i arkeologiska utställningar. Jag för också en diskussion om möjliga alternativ till mänskligt material i utställningar och hur olika utställningar förhåller sig till den etiska diskussionen bland arkeologer kring hanteringen av mänskliga kvarlevor..

This paper deals with stable isotope analysis on the children of the early Christian cemetery in Varnhem, Västergötland. Human bone and tooth material from the cemetery has been analysed for stable carbon, nitrogen and sulphur isotopes. The analysis showed that the diet had been homogeneous and that the children had been breastfed, with a possible exception of the child from grave 100..

This thesis discusses the differences between how archaeologists and cultural geographerdescribe the early Iron Age on Gotland. What objects, phenomenon and arguments do theyuse to describe this period. Four publications have been analysed in this study, two written byarchaeologists, two by geographers.The differences in how they describe the period in question are significant. Both disciplinesgive a very fragmentary description of the older Iron Age in Gotland..