Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Denna studie utgår från att den partipolitiska Argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas Argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan använda digitala redskap för att främja elevers läsförståelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som är framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras på fyra olika aktiviteter. Dessa är sammanfattning, ifrågasättande, klargörande och förutsägelse. Genom att använda sig av aktiviteterna så får deltagarna visa att de har förstått innehållet samt att de kan kritiskt granska och utvärdera. Metoden används i gruppbaserat lärande, även kallat communities.Syftet med den här studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna främja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhälle.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

This master thesis examines commercial video games and their relation to the concept of immersion and realism. Games as a communicative medium is quite a new area of interest within rhetorical research in Sweden. Most of the research conducted has, however, been focused on gaming and formation on opinion ? games that explicitly tries to persuade the player, unlike commercial games that focus on entertainment, that is. But that does not mean that commercial games cannot influence us.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Avsättningar är ett område inom redovisning som sedan en lång tid tillbaka harbehandlats i flertalet rättsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsättningar inte funnits länge utan tillkom inte förrän under slutet av 1990-talet.Avsättningar har dock utförts i företagen långt innan denna reglering tillkom.Utgångspunkten för att bedöma om en avsättning var korrekt när det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed där tidigare praxis hade enavgörande roll. Det är även en av utgångspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsättning ges i RR 16som en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vår studie var att undersöka hur Argumentationen kring godredovisningssed har förändrats gällande rättsfall som berör avsättningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmål, trefrån respektive årtionde, hämtade från Regeringsrättens årsbok.

The aim of this thesis has been to discuss whether remainders of colonial influences exist within the UN's definition of torture or not. The discussion has been presented from a postcolonial point of view, in dialogue with contemporary power critical theorists. In order to raise awareness of a potential colonial influence, the following questions were intended to be answered:?                                        Are there any reasons, if so ? which ones, to regard the UN's definition of torture as a colonial project? And;?                                        To what extent is the term ?inhumane? limiting for the prohibition against torture from a postcolonial perspective?One of the most central arguments of the chosen theories is that the term ?inhumane? evokes prejudices that a racializing apparatus within the social norms of the UN automatically produces. These prejudices are, according to the theorists, influenced by images of people in non-western and non-secular (especially muslim) societies as more prone to exercise ?violence? and ?cruelty? towards their own citizens as well as towards the population of the world in general.

Background: The board of directors is a key player in corporate governance. Their role is to ensure that the corporations are run with the interest of the shareholders as the main focus. In the beginning of the 21st century, a survey was made about the confidence of the Swedish business community and in which criticism was directed to the board of directors. The boards were deemed inadequate in their function and were often solely composed by members with similar experiences and competence, therefore lacking in diversity. In order to improve the competence and work of the board of directors, the Swedish code of corporate governance was introduced and its recommendations comprehend the boards? size and composition.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera Argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur Argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd.Metod:Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur Argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

All since Thomas Kuhn?s strongly influential The Structure of Scientific Revolutions the Philosophy of Science and ?even more so ?the Social Sciences have contained a greater amount of theories that could be described as more or less relativistic, meaning that the standards of justification or truth thereafter more often were said to be relative to language, culture, or biological makeup. One of the more elaborate ways of developing Thomas Kuhn?s theories in a more relativistic direction ismade by the philosopher Richard Rorty. Rorty, mainly a supporter of Thomas Kuhn, is also a philosopher who has been seen as a main exponent of a so called Postmodern philosophy.My intention in this thesis is to evaluate whether Kuhn's and Rorty's theories of science and knowledge could be regarded as relativism, in respects of their view of incommensurability, rational Argumentation, and of their position vis-á-vis the more conventional picture of scientific knowledge and truth.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater där det föreligger en risk för sådan behandling väljer invånarna oftast att lämna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rätt att själv bestämma vem som ska få vistas inom deras gränser samt att det inte föreligger någon rätt till politisk asyl enligt Europakonventionen. Motstående intressen står således emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att få stanna i en stat och därmed skyddas från behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen står mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpå parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen är att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rättsfall angående utlämning och utvisning under årens gång. Detta för att underlätta i förståelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas Argumentation och slutligen beslutar i fallen.