Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006.Uppsatsen bygger på ett Argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta Argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på..

Syftet i detta arbete har varit att finna Argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte. Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga Argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de Argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka Argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande Argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa Argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även Argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga Argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av Argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några Argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal Argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas Argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra.

Denna uppsats behandlar den debatt som funnits i efterkrigstidens Laholm kring att bebygga Köpingelandet eller ej. Laholm är bebyggt på Lagans sydsida, nordsidan är fri från bebyggelse. Det finns de som anser att nordsidan bör bebyggas och de som anser att den bör hållas fri från sådan. Syftet är att följa debatten genom aktörerna i frågan samt deras Argument och motiv. Det material som undersökts är kommunprotokoll, skrivelser samt översiktsplaner.

This essay examines what some of the Swedish authorities? Argument are for vegetation, what their grounds are for the Arguments and why vegetation is important for the human health and experience. I have examined publications and reports from 6 different authorities on state- , regional and communal level. The authorities which publications I have studied are Boverket, Naturvårdsverket, Folkhälsoinstitutet, Miljödepartementet, Länsstyrelsen Skåne och Malmö Kommun. The publications has been analyzed by different themes; Children and young peoples influence of vegetation, Elderly and sick?s influence of vegetation, Human health, wellbeing and experience of vegetation, Vegetation at work, The influence of vegetation on stress and The effect of vegetation in the city.

Den övergripande frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vänsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan år 1998 och år 2002.Studien har visat att de vanligaste Argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast är kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framställer socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall där det framkommer Argument för socialdemokraternas feminism är Argumenten dubbelbottnade och innehåller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen på en feministisk politik. De vanligast förekommande Argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förändra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna själva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vänsterns feminism och det fanns mycket få Argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal Argument för vänsterns feminism och vänstern lyckades väl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, Argument och åsikter som har lyfts fram och använts. De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar. I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina Argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras Argument och de handlar om barn, feminism och politik.

sänds ut av företagen störs och påverkas av många omvärldsfaktorer och det blir kontinuerligtsvårare sticka ut och kommunicera med marknadens konsumenter. Miljön är en faktor sompåverkar många av dagens industrier och så även bilbranschen. Tillsammans med nya asiatiskabilföretag och färre sätt att differentiera sig blir positionering och vilka Argument somkoncentreras på i kommunikationen centralt.Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera hur stora bilföretag hanterarmarknadskommunikationen och de omvärldsfaktorer som påverkar meddelandet som förmedlastill konsumenterna. Målet är att slutligen kunna påvisa vilka specifika Argument i budskapet somanses betydelsefulla. För att kunna uppfylla syftet gjordes en insamling av både primär likvälsom sekundär data som med en induktiv slutledningsmetod anpassades efter uppsatsensproblemformulering.

Bakgrund och problem: IASB och FASB misstänker att det kan finnas incitament blandföretag som gör det svårt för dem att göra en neutral klassificering av operationell ochfinansiell leasingavtal enligt IAS 17. På grund av detta bestämde normgivarna sig för attomarbeta denna standard. Således publicerades ett diskussions papper omleasingredovisningen i mars 2009, och därefter i augusti 2010 ett utkast, ED/2010/9. Detta isyfte att inbjuda till kommentarer, i from av remissvar, från intressenter och andra normgivarefram till den 15 december 2010. Eftersom förslaget i utkastet till leasingredovisning kan ledatill att de ekonomiska flöden som redovisas påverkas, kan det finnas incitament blandintressenter att försöka påverka utformningen av förslaget till standarden genom att utvecklaväl definierade Argument i sina remissvar som är till fördel för denne.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken åsikt remissinstanser har i sina remissvartill IASBs utkast om leasing, ED/2010/9, och vilka stödjande Argument som framförs iremissinstansernas remissvar till utkastet.Metod: För att kunna kartlägga åsikter och stödjande Argument som framförs avremissinstanser via sina remissvar till utkastets ska författarna utgå ifrån en kvantitativinnehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.

Inom den teoretiska filosofin så finns det ett antal klassiska texter och Argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter är den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen är ett försök att övertyga läsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ärsjälvmotsägande att påstå att någonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, är en ståndpunkt som är som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt.Frågeställningarna avhandlar hur författarna Argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de Argument de använder för att hävda sin ståndpunkt.Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som Argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska Argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka Argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.