Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

Teaching in pre-school usually takes its starting-point in children?s reality and curiosity. Apart from that it has also been important to take contains of a special subject under consideration, for example development of language and communication or mathematics development. The purpose of this study was to investigate how natural science as a special subject in pre-school education is expressed by five trainee teachers when they teach children at the age of 2-7. Generally the study focuses on the students? teaching actions as well as their line of argument about their teaching and the choices they have to make.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet.

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna?Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt.Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.