Sökresultat:
1094 Uppsatser om Argument för skolmatematik - Sida 44 av 73
Mellan makt och ideologi : En studie om vÄldets mekanismer i Banija, 1941-1943
Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.
Alea iacta est ? TÀrningen Àr kastad : En studie om vad som förklarar mindre aktiebolags val mellan regelverken K2 och K3.
Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.
Inkluderande ?garskap i varierande demokratiska kontexter: En j?mf?rande fallstudie av svenskt utvecklingssamarbete med Rwanda och Tanzania
This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its
inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining
Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to
2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership
over its own development - was a central part of the international development agenda. The
two cases were selected through a most similar case design where the value of potential
explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy.
Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports
done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the
exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main
argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the
power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.
Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen : TillÀmpningen av lagstiftningen i VÀstra GötalandslÀn
Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillÀmpning gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfÀllen eller attraktiva bomiljöer i omrÄden med god tillgÄng till strandomrÄden med lÄg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartlÀggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillÀmpas i Sverige, pÄvisades skillnader i tillÀmpningen av strandskyddslagstiftningen bÄde regionalt och lokalt.Syftet med studien Àr att undersöka hur lagstiftningen tillÀmpas i VÀstra Götalands lÀn. UtifrÄn en jÀmförelse av LÀnsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestÀmmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien Àr Àven att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det pÄvisats nÄgra skillnader i tillÀmpningen.Studien gjordes huvudsakligen med hjÀlp av en kvalitativ metod men Àven en kvantitativ metod anvÀndes för att göra en sammanstÀllning med olika kategorier av alla LIS-omrÄdena i VÀstra Götaland.Slutsatsen visar pÄ att bÄde LÀnsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angÄende LIS bÄde vad gÀller översiktsplan och beslut i senare skede.
Revisionsplikt - en utredning om eventuella konsekvenser för Skatteverket och revisionsbyrÄerna vid ett avskaffande
Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet?
Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat.
Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.
"Klippa sönder deras vÀrldsbild": om den svenska utgÄvan av Valerie Solanas Scum Manifest.
Den hÀr uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest lÀses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut pÄ Svenska Är 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet bestÄr av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sÄdant tagits bort som behandlar det skönlitterÀra verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsÀttningar som ocksÄ handlar om Solanas.Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀnds Kate Milletts teori om det Patriarkala samhÀllet, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt vÄld. Metoden bestÄr av en hermeneutisk tolkning som utgÄr ifrÄn detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterÀrt verk eller politisk pamplett. Vilken lÀsning som görs verkar bero pÄ vilka intentioner lÀsaren har.
Hur bedöms elever pÄ det nationella provet i Svenska B med avseende pÄ genre och struktur?/How Are Students Graded with Respect to Genre and Structure in the National Exam in the Course Svenska B?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus pÄ genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har Àndrats mellan 1996 och 2008.
Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter frÄn det nationella provets bedömningshÀften frÄn olika Är (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar pÄ i sin bedömning. Slutligen jÀmförs de olika analyserna med fokus pÄ likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser frÄn de olika Ären.
Vid denna jÀmförelse upptÀcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.
Hon tar vad man vill ha : en studie av sexuella maktrelationer i samtida relationsromaner
The aim of this study is to analyse the sexual power relations in contemporary urban novels of Swedish female writers.I have identified a discourse in these novels as a heteronormative matrix which power is ruled by norms and assumptions about normality in both the heterosexual and lesbian stories. For this purpose I have related to Ivar B. Neumanns theory that individuals always find a way to confront the discourse by three different strategies. These strategies are used in my study as tools to organise these novels, because it is possible to see that the protagonists find at least one of these strategy?s to her protest.The first strategy I studied was the docile.
Alternativa reduktionsmedel i jÀrnsvampsprocessen
Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.
Det stora Medelhavet och den lilla mÀnniskan : Tre perspektiv pÄ svenska sjömÀns fÄngenskap i Marocko 1754?1763
Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.
TvÄsprÄkig undervisning ? för och emot. En argumentations- och diskursanalys av en debatt i Sydsvenska Dagbladet
Detta Àr en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angÄende tvÄsprÄkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvÄsprÄkiga, arabisk-svenska klasser pÄ MöllevÄngsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen Àr att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill sÀga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlÀgga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlÀgga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv pÄ samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvÄsprÄkig undervisning kan sÀgas ha bÀttre hÄllbarhet och talar mer till logos; lÀsarens intellekt.
Det hÀr kunde vi gjort pÄ ett annat sÀtt tillsammans : En analys av hur lÀrare ser pÄ svÄrigheter med att arbeta Àmnesövergripande i arbetslag
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.
LivrÀddning i kommunikation - en retorisk analys av Safe at Seas externa kommunikation
Titel: LivrÀddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet Àr att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehÄllet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel anvÀnder företaget frÀmst det retoriska perspektivet logos vilket innebÀr att författaren anvÀnder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nÄ lÀsaren. InnehÄllet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern Àr och vilka anvÀndningsomrÄden den kan anvÀndas inom medan företaget som stÄr bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan dÄ Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumÀrke Àn företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovÀrdighet Àr ocksÄ Äterkommande för Safe at Seas dÄ de arbetar mycket med expertutlÄtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovÀrdighet som författaren tillskriver sig sjÀlv.
Fr?n de komplexa talens r?tter till klassrummet
This research overview examines what research says about upper secondary school students'
difficulties with complex numbers. The three main areas covered are general difficulties with
complex numbers, how to teach the subject, and whether the history of complex numbers can
be beneficial in this teaching. A historical deep dive into the history of complex numbers is also
included to further investigate this idea.
The results show that upper secondary school students struggle with complex numbers in
various ways. The name of the subject creates a negative connotation, as it is initially perceived
by students as fictional and complicated. Furthermore, a consequence of the inherently abstract
nature of complex numbers is that gaining a comprehensive understanding of them is
challenging.
Sverigedemokraterna stÄr vid dörren - En studie av vad rektorer förhÄller sig till i beslut om Sverigedemokraternas representation i skolan
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vad som kan tÀnkas pÄverka rektorers beslut att tillÄta eller neka Sverigedemoraterna tilltrÀde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar, argument och övervÀganden som rektorer pÄverkas av och baserar sina beslut pÄ. Vi har som utgÄngspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. DÀrför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhÄller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som teori och metod i vÄrt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.