Sök:

Sökresultat:

1094 Uppsatser om Argument för skolmatematik - Sida 23 av 73

VarumÀrkeslojalitet: en studie med fokus pÄ icke-lojalitet.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Att förstÄ reformprocesser - en fallstudie pÄ kommundelsnÀmnder i Lund 1992-2000

AbstractDetta arbete Ă€r en fallstudie pĂ„ Lund's kommun och det som skedde dĂ€r under nittiotalet. Huvudfoku's ligger pĂ„ tvĂ„ kommunreformer som innebar kommundelsnĂ€mnderna's införande och avskaffande. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning har varit; Vilka förĂ€ndringar har Lund's kommun gĂ„tt igenom? Och; Hur kan man förstĂ„ dessa förĂ€ndringar? Teorin bestĂ„r av flera olika vinklar dĂ€r man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's pĂ„ kulturperspektivet har anvĂ€nt's.

JÀmförbarhet vs. innebörd och form

The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course.

Varför IKT i matematikundervisningen? : En litteraturstudie om möjligheter och utmaningar för lÀrarrollen nÀr IKT anvÀnds i matematikundervisningen.

Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att studera vad som hÀnder med lÀrarrollen i klassrummet nÀr IKTanvÀnds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att anvÀnda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lÀrarrollen nÀr IKT anvÀnds i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr analysprocessen har bestÄtt av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, Àr att IKT ska ses som ett verktyg för lÀraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock Àr det av vikt att lÀraren förstÄr hurIKT ska anvÀndas för att skapa goda lÀrförhÄllanden. För att Ästadkomma detta mÄste lÀraren ha goda kunskaper iÀmnet som ska lÀras ut, men Àven veta pÄ vilket sÀtt det bör lÀras ut.

Incitament att frivilligt hÄllbarhetsredovisa

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.

Utvidgat förverkande : en redogörelse

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Attityder till Äterintroduktion av visent i Sverige

The European bison is a species which is no longer present in the wild fauna of Sweden. Reintroduction has been proposed in several different forums. Reintroduction is an attempt to reestablish a viable population of a species in an area to which it is native. To make such an operation successful in the long run it is essential to know the attitudes of the stakeholders involved. This study has sensed the attitudes towards reintroduction of European bison to Sweden.

Reaktion utan reflektion? En studie av tidningarnas reaktioner pÄ nya svenska partier under 2000-talet.

New political parties are increasing as phenomena in Swedish politics. Some of these parties have gained much attention in the media, and recent examples are Junilistan, Feministiskt initiativ and SjukvÄrdspartiet. Media plays an important role for political parties as it is a way for the parties to communicate with the citizens. Therefore this essay examines how these three new parties have been pictured in media lately, and with what arguments they are discussed. This is done by argument analysis of editorials in five Swedish newspapers.

Mödrars attityder till lÄngtidsamning

Omgivningens Äsikter och attityder Àr betydelsefulla faktorer som pÄverkaramningslÀngden. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka mödrars attityder tilllÄngtidsamning. Internetsajten Familjeliv.se valdes som plats för studiens utförande och202 diskussionsinlÀgg författade av totalt 108 mödrar analyserades med hjÀlp av manifestinnehÄllsanalys sÄsom beskrivet utav Graneheim & Lundman (2004). I resultatetidentifierades sex teman och 16 subteman. I resultatet var det tydligt hur de mödrar somlÄngtidsammar grundar sina argument pÄ vetenskapliga rön till skillnad frÄn dem som Àrnegativt instÀllda vilka baserar sina attityder pÄ en allmÀn negativ instÀllning i det svenskasamhÀllet.

LÀs mig! En studie av hur tvÄ pedagoger arbetar med elevernas sprÄkutveckling i Ärskurs 2

Denna C-uppsats Àr en studie av hur tvÄ pedagogers olika grunduppfattningar om elevers sprÄkutveckling (tal-, lÀs- och skrivutveckling) gör sig gÀllande i undervisningen pÄ tvÄ olika skolor i fyra Ärskurs 2 - klasser. Det Àr de bÄda pedagogernas undervisning och sÀtt att se pÄ lÀrande som stÄr i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka med vilka argument valet av lÀromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- lÀs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av tvÄ verksamma lÀrare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med lÀromedel och skönlitteratur i elevers sprÄkutveckling. VÄrt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Internationellt tvingande regler : En genomgÄng och jÀmförelse av artikel 3.4 och artikel 9 i Rom I-förordningen

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Bulleremissioner frÄn vertikalaxlade vindkraftverk

Wind power in Sweden is expanding in response to the government's decision that 49% of Sweden's power should originate from renewable energy sources by the year 2020. Problems with noise and sound emissions related to wind turbines are a constant argument against the wind power expansion and this paper means to examine if vertical axis wind turbines might be a viable alternative to the conventional horizontal design for noise sensitive areas. In order to determine factors like difference in frequency, noise propagation and noise emission level, measurements of both horizontal and vertical axis wind turbines have been completed and the data analyzed with MATLAB. It is shown that there is a difference in how the noise from the two types of turbines propagates due to avariation in the frequency spectra of the emitted sound. It is also shown that vertical axis wind turbines generate a lower sound emission with less intensity inthe lower frequencies..

Hur bildas svarta hÄl? : NeutronstjÀrnor, kaonkondensation och dess konsekvenser och MinihÄl pÄ jorden?

Med utgÄngspunkt frÄn den teoretiska bakgrunden, definitionen av svarta hÄl och deras generella egenskaper har jag studerat villkor för bildandet av svarta hÄl frÄn döende singulÀra stjÀrnor. Supernovaprocessen beskrivs tillsammans med hur neutronstjÀrnor kan pÄverkas av destabiliserande mekanismer som t.ex. kaonkondensation. Olika observationer samt alternativa teorier lÀggs fram som argument och motargument. UtifrÄn detta underlag drar jag slutsatsen att svarta hÄl kan existera i fler varianter Àn vad som hittills antagits, frÀmst i form av s.k.

Inne att vara ute?

Syftet med undersökningen Àr att se hur pedagoger pÄ fem kommunala förskolor i en sydsvensk kommun resonerar kring utevistelse, samt om det Àr skillnad mellan förskolorna utifrÄn olika omrÄden sÄ som hÀlsa, lÀrande, social utveckling och ett par omrÄden till. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀtundersökning för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Sedan analyserade vi empirin och tidigare litteratur genom de fyra ovan nÀmnda omrÄden samt övriga argument för eller emot att gÄ ut. Pedagogerna som medverkat i vÄr undersökning anser att det Àr viktigt att var ute, för bÄde barn och vuxna. Undersökningen visar att det spelar mindre roll var man arbetar eller hur lÀnge för verksamhetens utevistelser. Viktigast för barnens fysiska hÀlsa och lÀrandeförutsÀttningar Àr vilka pedagoger som arbetar med dem, pÄ vilken förskola de gÄr samt personalens personliga instÀllning till utevistelse.

AnvÀndning av arbetshÀstar som exempel pÄ hÄllbar kommunal förvaltning : ett arbete om anvÀndandet av arbetshÀstar i kommunal förvaltning samt potentialen att anvÀnda arbetshÀstar som en del i hÄllbar kommunal förvaltning och tillvÀxt

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->