The retail banking market in Sweden is highly concentrated and oligopolistic. This has been confirmed by numerous reports from different competition authorities within the EU, for example the Swedish competition authority. A considerably high number of different sorts of competition barriers has been pointed out in these reports. The competition barriers are mainly directed to the smaller banks and the potential competition. The retail banking market in Sweden is dominated by four major banks, which together has over 80 percent of all market shares.

Uppsatsen syfte är att undersöka motiveringar till varför man skall läsa historia i skolan. Forskare och filosofers argument ställs emot de syften som finns angivna i svenska skolans läroplaner. Tidigare läroplaner har också studerats, men fokus ligger på de nuvarande. Till hjälp i analysen har historikern Thorsten Nyboms teori om kulturvetenskapernas nytta använts. I detta arbete framträder en viktig skillnad mellan de motiveringar historikerna ger och de som finns i läroplanerna.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

Kosovokonflikten är högst aktuell då Kosovo förklarade sig själva självständigt i början av år 2008, samtidigt som Serbien med alla medel försöker hejda den pågående utbrytningen. Området Kosovo har sedan 1300- talet varit ett område som har plågats av just suveränitetskonflikter mellan Serbien och det Osmanska riket, fram tills på 1900-talet då Kosovo införlivades med den Jugoslaviska federationen. När Balkankriget utbröt sökte Kosovo att förklara sig självständigt vilket Serbien hejdade genom bland annat brott mot mänskligheten. Arbetets syfte är att undersöka om Kosovo uppfyller de teoretiska och empiriska riktlinjerna för att nå ett statserkännande och därmed nå suveränitet. Uppsatsen utförs genom en mindre fallstudie, eftersom uppsatsen fokuserar på ett fåtal aktörer och enbart ett fall, det vill säga Kosovokonflikten.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rättssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har växt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar på för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta återspeglas i LVM:s omhändertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rättskällorna framträder inte bara gällande rätt utan också de föreställningar och argument som rekvisitens utformning vilar på och som är av stor vikt för den enskildes rättssäkerhet..

A tragic event in 2012 sparked a debate about the need for a law of civil courage when it became clearthat passivity in situations where people ?s lives are put in danger is not punishable. In this essay based on qualitative interviews with jurists and students of law the issue of civil courage is analyzed with the help of sociological theory. My objective has been to try and find out if a law of civil courage can be motivated with the argument that it would strengthen the public moral. My conclusion is that a law of moral courage is not a suitable way of making people more willing to help others or to strengthen the civil courage or the public moral.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd.Metod:Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers.The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural.

Denna uppsats är ett resonerande argument kring massmedias roll i det demokratiska samhället.Vi diskuterar inledningsvis ett antal demokratiideal generellt, med syftet att ur dessa kunna identifiera ett gemensamt karaktärsdrag: att demokrati kräver politiskt medborgerligt engagemang. Detta karaktärsdrag används sedermera för att fälla ett normativt påstående kring massmedias roll och innehåll. Detta normativa påstående appliceras slutligen på tre stycken skilda demokratiska ideal med utgångspunkt i en specifik massmedial innehållstyp, personcentrering..

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares inställning till grammatikundervisning. Metoderna som användes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkätundersökning. Resultatet visar att lärarna tycker att språkriktighet är viktigare än grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbättra språket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lära sig den. Lärarnas åsikter skiljer sig åt gällande elevernas bristande kunskaper inom grammatik när de kommer från högstadiet.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.