Sökresultat:
1094 Uppsatser om Argument för skolmatematik - Sida 13 av 73
VÀrdering av Varulager -En studie om vilka argument som ligger bakom handelsföretag inom konfektionsbranschens val av varulagervÀrderingsmetoder
Bakgrund och problem: Varulagret hos handelsföretag inom konfektionsbranschen Àr oftasten mycket omfattande och vÀsentlig post i deras omsÀttningstillgÄngar. Detta innebÀr atteventuella felvÀrderingar kan fÄ en stor pÄverkan pÄ resultatet. DÀrför Àr det viktigt att vÀrderavarulagret med försiktighet. Det finns ett antal problem vid vÀrdering av varulager och dessaÀr sammankopplade med de redovisningsval som företag gör. Handelsföretag inomkonfektionsbranschen Àr sÀrskilt kÀnsliga vid vÀrdering av sina varulager dÄ deras varor styrsav trender, vÀderlek och sÀsongsvariation.
Muntlig kommunikation i skolmatematik : En litteraturstudie om vikten av muntlig kommunikation i mellanstadiets matematikundervisning
Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Ăven laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.
REDOVISNINGSBEDĂMNINGAR ? Vilka argument talar för respektive emot att revisionspliktens avskaffande kommer att leda till en ökning av oetiska redovisningsbedömningar?
Bakgrund och problemdiskussion Sedan 1988 har revision varit obligatorisk för samtliga aktiebolag i Sverige. Nu vill EU harmonisera medlemslÀndernas lagstiftning och en del i detta Àr att minimera revisionen i syfte att förenkla redovisningen för smÄ bolag. Trots att inga större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande i Danmark 2006 har observerats upplever FAR SRS en oro för att kvaliteten kommer att minska nÀr revisionsplikten avskaffas i Sverige. Debatten kring revisionspliktens avskaffande har tagit upp att FAR SRS oro kan vara befogad. Detta med tanke pÄ den bristande etik och moral som redan finns hos företagen.
Nyproduktion med kvarboendeprincipen - Framtidens Àldreboende i Göteborg?
I den inledande fasen till denna studie lÀste författarna en magisteruppsats ifrÄn Lunds Universitet. Uppsatsen behandlade just Àmnet kvarboendeprincipen, men med perspektiv utifrÄn mÀnniskans elementÀra behov. Författaren till uppsatsen presterade en mycket omfattande studie med tyngd i mÀnniskans sociologiska och fysiologiska önskemÄl och behov i senare delen av livet. Under avsnittet ?Förslag till vidare forskning? föreslog författaren att det vore intressant att undersöka kommunerna och deras argument vad gÀller kvarboendeprincipen och om det finns konkreta handlingsplaner i dessa argument.
ILO 169, liberalism och respekt för ursprungsbefolkningar: en studie av grupprÀttigheter under svenska förhÄllanden gÀllande samer och ILO 169 del II
Ska mÀnniskor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna frÄga har varit omtvistad gÀllande rÀttigheter och Àr skiljelinjen mellan liberal och kommunitÀr teori. NÀr det gÀller minoriteters rÀttigheter har de ofta fallit mellan dessa tvÄ tankegÄngar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa mÀnniskors rÀtt pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Ursprungsbefolkningar har dÀrför fÄtt leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrÄn deportationer till regelrÀtta massaker. Som ett försök till att skapa rÀttvisa förhÄllanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rÀttigheter nÀmligen ILO 169.
Klaedmakarn - en modeblogg för herrar
Ett examensarbete om modebloggar för herrar/mÀn. Hur ska modebloggen utformas för att uppfattas som en effektiv informations- och kommunikationskanal? Vilka betydelsefulla sÀljande argument Àr sÀrskilt intressanta i modebloggar för mÀn? Hur skall bloggen kommuniceras för att attrahera mÄnga lÀsare och aktiva deltagare?Vi har studerat om det finns ett behov av modebloggar hos mÀn.A thesis about fashion blogs for men..
Försvarsmaktens stöd till polisen
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om befintlig lagstiftning fÄngar upp de argument som föreliggerför och emot Försvarsmaktens möjligheter att stödja Polisen vid extraordinÀra situationer. Inom ramen förovanstÄende syfte kommer en diskussion rörande eventuella förÀndringar i det juridiska lagrummet attföras.Den teoretiska ramen utgörs av en modell för ledningsförmÄga av Per Larsson, FOI. I uppsatsen anvÀndskvalitativ metod med en induktiv ansats.Uppsatsen beskriver ett antal faktorer som ligger till grund för Försvarsmaktens stöd till Polisen,dessutom ges en överblick av det nuvarande juridiska ramverk som konstituerar Försvarsmaktens stöd tillPolisen.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak pÄ intervjuer av personer som Àr aktivt involverade i processengÀllande utvecklingen av Försvarsmaktens stöd till Polisen.I uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar och denvalda teorin.I den avslutande delen genomförs en diskussion med slutsatser som ger följande svar pÄ uppsatsensfrÄgestÀllningar:? Dagens lagstiftning anses inte beakta de argument som föreligger för Försvarsmaktens stöd till Polisen.? En framtida ny lagstiftning som konstituerar Försvarsmaktens stöd till Polisen skulle kunna utformasliknande RÀddningstjÀnstlagen.? Konsekvenserna vid en föreslagen förÀndring av det juridiska ramverket Àr smÄ i förhÄllande till densamhÀllsnytta som uppnÄs. I huvudsak uppfattas konsekvenserna gÀlla en ökad tillgÀnglighet.? De samverkansomrÄden som den föreslagna förÀndringen i det juridiska ramverket anses i första handvara inom omrÄdena; utbildning, (sam)övning, utrustning och underrÀttelseinhÀmtning.? Försvarsmakten Àr en stor samhÀllsresurs som begrÀnsas av det juridiska ramverket..
Varg i Sverige
Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för nÄgot ont. Den jagar gÀrna i flock och tar renar och river fÄr. I den hÀr artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten pÄ varg 2010, det vill sÀga bristen pÄ acceptans, och om det Àr ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger ocksÄ svar pÄ varför en vargpopulation som Àr sÄ inavlad som vÄr inte kommer klara sig lÄngsiktigt, och vad som krÀvs för att fÄ en hÄllbar stam..
Ăr djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd
Just nu pÄgÄr en debatt om huruvida djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus. Argument emot djur pÄ cirkus sÀger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mÄste stÄ ut med ett odrÀgligt liv bara för att underhÄlla oss. Argument för djur pÄ cirkus Àr bland annat att djuren pÄ cirkus ofta har det bÀttre Àn till exempel vÄra sÀllskapsdjur som ofta fÄr vara ensamma stor del av dagen.
Det vi kÀnner Àr att det ofta saknas tillrÀcklig kunskap i diskussioner om hur djuren pÄ cirkus lever och att det Àr svÄrt att kunna ta stÀllning till om djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus eller inte, nÀr vi inte har en objektiv grund att utgÄ ifrÄn.
För att fÄ en inblick i bÄde domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pÄ cirkus och kunna avgöra om nÄgot djurslag eventuellt passar bÀttre Àn andra pÄ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvÄ domesticerade djurslag (hund och hÀst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pÄ cirkusar i Sverige.
FrÄgestÀllningar som vi ska försöka besvara:
? Hur lever djuren pÄ cirkus?
? Vilka lagar och bestÀmmelser skyddar cirkusdjuren och vad sÀger de?
? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sÀrskilda naturliga beteenden och behov har de?
? Ăr djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt?
? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fÄ av ett liv pÄ cirkus?
UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar försöker vi hitta och sammanstÀlla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lÀmpliga olika djurslag Àr pÄ cirkus, samt ge en bas Ät allmÀnheten för vidare diskussion..
Linjeavvattning i ny skepnad : förslag till hur nya mönster pÄ linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats
Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller.
I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. DÀrefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret pÄ linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktÀr och identitet.
TillgÀnglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingÄr i platsens utrustning skulle sÄdan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gÄng framtrÀdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om strÄk Àr utformade med individuella sÀrdrag sÄ Àr det lÀttare att kÀnna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.
Varför ett bevis för Gud?
Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det Àr vÀsentligt att de finns och hur trovÀrdiga de förekommande Àr. För att behandla detta Àmne har jag lÀst böcker som jag ansett varit relevanta i frÄgan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset Àr det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hÀvdade att eftersom existens i verkligheten alltid Àr större Àn existens enbart i medvetandet, och vi kan tÀnka oss ett vÀsen sÄ stort att vi inte kan tÀnka oss nÄgot större, sÄ mÄste detta vÀsen Àven existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens mÄste vara logiskt nödvÀndig.
Vilka faktorer pÄverkar valet av diet? : En enkÀtundersökning pÄ unga vuxna som studerar pÄ Högskolan i GÀvle
Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sÀmst matvanor. Detta Àr ett stort hÀlsoproblem eftersom dÄliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmÀnheten har goda kunskaper om de svenska kostrÄden Àter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmÄga att nÄ ut och övertyga allmÀnheten att Àta efter deras kostrÄd. FöresprÄkare för populÀra dieter Àr dÀremot bÀttre pÄ att marknadsföra sig och har fler följare.
Alfabetisering inom SFI, med fokus pÄ en modell som Àr modersmÄlsbaserad
Denna studie jÀmför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens bÄda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med mÄlet att fÄ en ideologisk spridning, för en bÀttre jÀmförelse. Resultatet visar pÄ flera olika typer av argument, och en viss skillnad, bÄde mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..
Fokusering och mobilisering : sociala processer kring sexualbrottslagstiftningen
I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagÀndring kan se ut. Vi studerar hur samhÀllets syn/samhÀllsklimatet gÀllande ett visst fenomen kan pÄverka framvÀxten av en lagÀndring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna anvÀnder. Den 1 april 2005 trÀdde en lagÀndring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en sÀrskild straffbestÀmmelse om vÄldtÀkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta nÀrmare pÄ denna lagÀndring beror pÄ den mediedebatt som pÄgÄtt kring tvÄ domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istÀllet för vÄldtÀkt mot barn.
DödshjÀlp : En undersökning om hur argumentationen om dödshjÀlp ser ut i artiklar
Mitt syfte Àr att undersöka hur dödshjÀlpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att dÀrefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats Àr ocksÄ att undersöka tankar ifrÄn olika perspektiv i samhÀllet och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna.Hur ser argumentationen om dödshjÀlp ut i artiklar, Äterkommer argument och hurlyfts de fram?Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?.