Problem formulation? Are there any factors affecting the choice of marketing strategy?? What is it that determines the degree for the company to use a standardized or a adapt marketing strategy?? How profitable is Scania's marketing strategy in each country?Objective: The overall aim of this study is based on local adaptation and global standardization to compare the degree to which the company Scania chooses to adapt or standardize its marketing to the South American and Asian markets.We also aim to compare and describe any factors that affect the countries' differences in marketing strategies and to evaluate and measure the profitability of marketing strategies in each market.Methodology: The study is limited to Scania's marketing in the truck market in Argentina, Brazil, Malaysia and Singapore from 2006 to 2010. In order to answer the study's problem formulation and purpose we have chosen to combine a qualitative and quantitative approach. Four interviews were conducted with marketing executives from Argentina, Brazil, Malaysia / Singapore and Sweden. We have also chosen to examine Scania's annual report and include figures on the market shares of Scania in the respective countries and the number of sold Scania truck which is then compared against the number of registered vehicles by country.

Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser så olika ut, det vill säga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie där jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de båda länderna. Mina frågeställningar var: * Hur ser utredningsprocessen ut gällande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina? * Vad innebär Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken? * Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gällande transsexualism? * Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrån mina valda teorier? Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stått bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare. I både Sverige och Argentina tillhandahåller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemål.

Denna komparativa studie behandlar de faktorer som spelat in i militärregimernasfall i Grekland och Argentina. Som teoretiskt ramverk för analysen utgår vi ifrånO´Donnell och Schmitter "Transitions from Authoritarian Rule" samtHuntingtons teorier i "The Third Wave". Studien är av "mest lika design", varssyfte är att finna de faktorer som de båda transitionerna delar, för att därmedkunna dra generella slutsatser om faktorer bakom militärregimers fall.Resultatet visar att bakomliggande faktorer i de båda fallen ärlegitimitetsproblem, liberalisering, civil society, liberalisering, hard och softliners,mobilisering av civila politiska aktörer, samt de slutgiltiga militära nederlagensom transitionsutlösare. Studien visar att den viktigaste av dessa faktorer ärlegitimitetsproblemet, eftersom denna faktor på ett eller annat sätt är kopplad tillövriga. Vidare visare studien att ekonomisk instabilitet spelar en stor roll imilitärregimernas fall, vilket inte lyfts fram i teorin..

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras.

Dissertation in political science, D-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2010. Tutor: Malin Stegmann McCallion?Societies in Crisis ? When Washington Take Over?An economic meltdown wreaks havoc on the world and has plunged the Western world into a spiral of economic stimulus in order to keep their way of life intact. At the same time the same institutions that support these countries have had another agenda for more unfortunate and less influential countries where nothing has been free and everything been to a price of self-sacrifice in order to get the consent of the IMF and the World Bank. Everything according to the points stated in the so called Washington Consensus.The purpose of this dissertation is to research what impact the Washington Consensus has on the state in terms of power over the market and sovereignty.

The aim for this master thesis is to create an understanding of the intersubjective processes of how individuals are experimenting with their identities in social media and the consequences for the identity and embodiment. The thesis is completed with the help of discourse analysis and a starting point in four complementary theories. Central to the implementation of the analysis is the concept of diffraction. Therefore the thesis is, which is reflected in the choice of theoretical approaches and methods, critical to many aspects of classical philosophy of science and method. The empirical material is based on interviews.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ?kvinnlighet? och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.     Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.     Jag har utgått från teorier om genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.     Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden..

Praktik som en del av min utbildning var inte enbart ett försök att tillämpa min kunskap på arbetsmarknaden utan även en försvarsstrategi. För mig har praktiken verkat underlättande då utvecklingen ifrån skolbänken till arbetslivet naturliggjordes. Arbetssökandeprocessen grinar inte längre elakt emot mig ifrån en närbelägen framtida plats, utan jag kan nu se relationen emellan självpresentation och utbildning klarare. Därmed kommer jag att kunna använda mina studier som ett individuellt kapital.Mitt val av praktikplats var biståndsorganisationen Hoppets Stjärna, Fundacion Evangelica El Buen Pastor (förkortat FEEBP, vilket är namnet på Hoppets Stjärnas argentinska avdelning på svenska översatt ?Den goda herden?).

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ryssladsspecifik räntevolatilitet smittar av sig på de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 är contagion ett av det mest debatterade ämnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat på en bivariat GARCH-modell där han undersökte om volatilitet i den korta räntan sprids från Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums räntevolatilitet är påverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgång till långa tidsserier för emerging markets kan jag inte påvisa någon volatilitetsspridning.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.

I detta vetenskapliga och konstnärliga C-arbete har vi genomfört två kvalitativa studier för att undersöka vad begreppet personlig stil innebär. Först en observationsstudie av personlig stil på gatorna i Buenos Aires, sedan nio djupintervjuer med personer inom modebranschen i Sverige och Argentina. Utifrån detta fann vi en rad kriterier som tillsammans kännetecknar "personlig stil". Viktiga kriterier för att definiera personlig stil är att en person på ett estetiskt tilltalande och laborerande sätt lyckats kombinera kläder och identitetsbärande detaljer i sin outfit på ett sätt som är säreget och speglar personens smak. Personlig stil handlar därför om att oberoende av trender sätta sin egen smak i första hand, därför är självsäkerhet och självkännedom viktiga kvaliteter hos en person med personlig stil.

Syfte<br><br>Inom ramen för Mercosur är förevarande arbete uppdelat i två undersökningsområden - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för Mercosur's utbredning och medlemsländer liksom integrationen's uppbyggnad. Härefter är den handel och de investeringsflöden som genererat's föremål för behandling liksom en gränsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar åtta argentinska näringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av Mercosur. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Även i denna del föregå's empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nätverk bildar hörnstenar för affärslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen är att självständigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingående moment basera's på annan forskning, och undersöka des's hållbarhet för en analy's.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.