Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

A new Swedish political approach to forestry was initiated 1993, that put goals of production and environmental issues into equal importance to Swedish Forestry Law. Earlier nature conservation very often declaimed preservation the best way to conserve nature, but recently it is clear that many highly biological values are due to former land use or disturbance. Many old pastures or cultivations dominated by deciduous trees are today characterized by a dense overgrowth of Norway spruce. By actively paying attention to nature in forestry (nature restoration), it is possible to partly reconstruct habitats or disturbances that are necessary to favour the biological values. The aim with this master thesis is to study the nature restoration, (NS, Swedish abbreviation), performed in 11 forest sites in the middle of Sweden 8-14 years ago. Since NS recently have become applied, it has never yet been evaluated.

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.