The aim of this study was to examine the relations between women?s perceived stress off the job (dependent variable), responsability for household chores, emotional support, number of children living at home, neuroticism and age (independent variables). Comparisons between the present sample and two independent samples from previous research were made with regard to perceived stress and neuroticism. The sample of this study consisted of 186 women working in the fields of health care and geriatric care. The results showed that perceived stress correlated positively with neuroticism and number of children and negatively with emotional support, though the effectsizes for number of children and emotional support were fairly small.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till Arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om hälsoarbete leder till ett ökat medarbetarskap. Detta gjordes genom både kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer, textanalys samt enkäter. På en organisation utfördes intervjuer och enkäter, för att undersöka hur medarbetarna förhöll sig till organisationens hälsoarbete och ett specifikt hälsoprojekt. Textanalysen gjordes på organisationens policydokument för att få djupare förståelse för eventuella bakomliggande värderingar. Enkäterna var representativa för alla medarbetare medan intervjuerna enbart avser informanternas egna utsagor.

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrånvaron hade ökat inom hemtjänsten i en offentlig organisation med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger på nio intervjuer som analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anställda upplevde tidspressade arbetsdagar där arbetsbelastning generellt ansågs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie Arbetstid och inga marginaler fanns för de oväntade händelser som ofta uppkom i arbetet. De anställda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kände en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin Arbetstid på rutinartade uppgifter.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården.

Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla Arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla Arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla Arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien. Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien. Rapportens slutsats är att flexibla Arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda.

Många företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hälsofrämjande arbete och det finns en mängd olika metoder, områden och sätt att arbeta på inom området friskvård på arbetsplatsen.Även Statens Folkhälsoinstitut har uppmärksammat att insatser som främjar hälsan i arbetslivet krävs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, såväl fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvårdsarbete på arbetsplatsen är Korpen som arbetar med projektet Hälsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvärdera detta projekt på en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hälsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi använde för att få svar på våra frågeställningar var intervjuer med en hälsocoach på Korpen och chefen på den aktuella avdelningen samt en enkätundersökning av de anställda på avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvårdsarbetet. Två av de faktorer som de anställda uppgav var viktiga i ett hälsoarbete med långsiktiga resultat var just en engagerad chef men även att de aktiviteter som ingår utförs på Arbetstid. Vår undersökning visade också att det för ett lyckat resultat är viktigt att de anställda får vara delaktiga i hälsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingår samt att tydliga mål sätts upp..

Syftet med denna rapport är att göra en förstudie vid campus Norrköping rörande trådlöst nätverk. Det finns många olika standarder och tekniker. Vi har valt att rikta in oss på 802.11b då det är den som används mest. Trådlösa nätverk är ett bra komplement till vanliga kabelburna nätverk då det är flexibelt, relativt billigt och lätt att installera. Användningsområden för denna typ av nätverk är bland annat företag, hemmamiljö och allmänna platser såsom hotell och flygplatser, där människor kan förvandla improduktiv väntetid till effektiv Arbetstid.

Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad Arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor.

Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares Arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS.

Vi har utrett de krav som ställs på bryggstolar; internationellt, nationellt och från ettanvändarperspektiv. Vi vill att den här utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutänden, kan leda till en bättre arbetsmiljö för navigatörer då despenderar en stor del av sin Arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vårt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi använde oss även av en intervjustudie för att spegla användarensönskemål och krav. Här intervjuade vi navigatörer från tre olika typer av fartyg.

Under de senaste åren har användningen av interna sociala nätverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade användningen av publika sociala nätverk (så som Facebook eller Twitter) på Arbetstid, då detta tenderar att sänka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anställda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna väggar och fokuserar mer på att främja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och få det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis används ISN inom större företag för att främst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat på genomförda metoder) skräddarsy ett gränssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.

Många företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hälsofrämjande arbete och det finns en mängd olika metoder, områden och sätt att arbeta på inom området friskvård på arbetsplatsen.Även Statens Folkhälsoinstitut har uppmärksammat att insatser som främjar hälsan i arbetslivet krävs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, såväl fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvårdsarbete på arbetsplatsen är Korpen som arbetar med projektet Hälsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvärdera detta projekt på en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hälsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi använde för att få svar på våra frågeställningar var intervjuer med en hälsocoach på Korpen och chefen på den aktuella avdelningen samt en enkätundersökning av de anställda på avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvårdsarbetet. Två av de faktorer som de anställda uppgav var viktiga i ett hälsoarbete med långsiktiga resultat var just en engagerad chef men även att de aktiviteter som ingår utförs på Arbetstid. Vår undersökning visade också att det för ett lyckat resultat är viktigt att de anställda får vara delaktiga i hälsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingår samt att tydliga mål sätts upp..

Från att ha setts som ett kall har synen på sjuksköterskeyrket successivt förändrats till att vara en profession med helt nya krav. Vi lever idag i ett 24-timmars samhälle och bedriver sjukvård dygnet runt. Att arbeta på oregelbunden Arbetstid ? skiftarbete, har många negativa effekter på hälsan. Dygnsrytmen rubbas, och kan ge biologiska, fysiologiska och sociala störningar vilket gör att sjuksköterskans livsvärld påverkas och därmed också hennes hälsa vilket kan leda till lidande och utmattningssymtom.