Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter inom primärvården kliniskt resonerar om individer med stressrelaterad ohälsa. Sju arbetsterapeuter verksamma inom primärvården deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?förändring av klientens livssituation mot en bättre balanserad vardag?, ?Underlätta förändring genom ett gott samarbete? samt ?yttre faktorers betydelse på arbetet?.

Stöd kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förändras radikalt. Betydelsen av stöd som omvårdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var därför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. Frågeställningarna utgick ifrån två perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vårdpersonalens.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer på den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som är av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka främst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat på olikheter mellan länder såsom Sverige och USA aktualiseras frågan om incitamenten kan appliceras på den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med två friskolor i Stockholmsområdet där jag har sökt svar på uppsatsens centrala fråga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stämmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej är av den karaktären som teorin påvisar.

Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 år i Sverige varje år, vilket har medfört att kraven på hälso- och sjukvårdens resurser angående diabetesomvårdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, då livet förändras avsevärt när barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillämpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehållsanalys. Data som användes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrån databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjälp av sökord relaterade till studiens syfte.

The purpose was to investigate whether using two type of interventions (i.e., Four rooms of change in school and EQ- workshop) in addition to curriculum guidelines can affect character development in children 10-12 years of age. The data was collected using the test Junior Temperament and Character Inventory (J-TCI; Cloninger, CR, 1994) in three elementary schools among students in fifth grade who had been involved in any of the two interventions for the past two years or no intervention at all.The J-TCI scales were used to, besides the seven personality dimension it measures, create a self-constructed empathy scale. A total of 55 participants were included in the study (girls n = 26 and boys n = 29). Statistical testing with MANOVA showed no significant main effect on empathy or any personality trait. There was however an interaction effect between intervention and gender on the character traits.

Hjärtsvikt är ett världsomfattande hälsoproblem, en progressiv kardiovaskulär kronisk sjukdom som innebär försämrad livskvalitet och återkommande sjukhusbesök för personer som drabbas. Omvårdnadsinterventioner kan hjälpa och stödja personer till förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusinläggningar. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa befintlig kunskap gällande omvårdnadsinterventioner vid hjärtsvikt. Litteraturstudien utformades som en integrerad kunskapsöversikt innefattande både kvalitativa och kvantitativa studier för att få större helhetsbild av det som studerats. En analysmetod valdes som passar vid systematiska kunskapsöversikter där det utvalda materialet noga lästes igenom.

När en person drabbas av sjukdom är det ofta en närstående som tar på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfästet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en främling i ett förändrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att känna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vägar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begränsat och förändrades totalt för de närstående. De fick ta på sig en ny roll vilket innebar stora omställningar som orsakade trötthet och utmattning, samt känslor av rädsla och oro.

Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Hundratals miljoner människor drabbas varje år av vårdrelaterade infektioner (VRI),som tar sig uttryck i dödsfall och onödigt lidande. Det stjäl resurser från sjukvårdenvärlden över och inget land i världen har lyckats lösa problemet. Handhygien ansesvara den mest effektiva metoden för att förhindra spridning av smittsamma bakterier.I Sverige kostar VRI samhället 500 000 vårddagar per år och det beräknas bli enutgift på 3,7 miljarder kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka omsjukvårdspersonal följer riktlinjer för handhygienrutiner, samt att belysa vilkafaktorer som kan ha inverkan på följsamhet kring handhygien. Levines teori om defyra bevarandeprinciperna tillämpades som omvårdnadsteoretisk referensram.Uppsatsen grundades på en litteraturstudie bestående av tio stycken artiklar,publicerad mellan 2001 och 2008.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

Sedan 1999 har antalet fredsfrämjande interventioner som fått tydliga mandat att aktivt skydda civilbefolkningen kraftigt ökat. Att använda militärt våld för humanitära syften är dock inte oproblematiskt.Denna uppsats undersöker den reglerade våldsanvändningen, i form av Rules of engagement, i moderna fredsfrämjande insatser med utgångspunkt ur frågan om beskydd för civila. Den undersöker, med hjälp av bl.a. offentliga dokument och en fallstudie om insatsen i Tchad 2008, hur dessa regler sätts och försöker dessutom utmynna om utformningen av ROE påverkats av frågan om beskydd.Konceptet med skydd av civila har ställt nya krav på fredsstyrkor idag, men denna undersökning visar bland annat att det inte är helt självklart hur denna uppgift skall förstås, då intervenerande nationer och organisationer ofta saknar tydliga verktyg för operationaliserandet av beskydd för civilbefolkningen. Vidare finner uppsatsen att själva utformandet av Rules of engagement spelar mindre roll än dess faktiska tolkning och fredsstyrkans kapacitet..

Datorer och teknik har blivit allt viktigare verktyg i vårt samhälle och behovet av programmerings-undervisning i grundskolemiljö har på senare tid diskuterats. I denna studie utfördes därför en programmeringsintervention för att undersöka mellanstadieelevers attityd till och uppfattade egenförmåga (eng. ?self-efficacy?) i att lära sig programmera. 63 stycken elever i Årskurs 6 fick prova på att programmera vid fyra tillfällen.