Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra Arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svårt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Syftet med studien är att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hälsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjälp av tematisk analys har teman gällande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgångsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

SammanfattningStudien syftade till att få en djupare förståelse för hur personal inom äldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frågeställningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig Arbetssituationen med fokus på arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. Vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förändringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att få vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillåtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglädjen har ökat.

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare består av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkät. Enkäten lämnades ut våren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativ data synliggöra perspektiv på genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgår från fyra informanters perspektiv på dessa frågor, med utgångspunkt från deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna ställer sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmässigt på arbetsplatsen och hur detta påverkar Arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgångspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgår från Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, både i positiv och också i negativ bemärkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingå som en del av gruppgemenskapen.

This essay is about dogs that visit is used, whitin care of elderly. The dogs found caretakers once a week and one hour at a time. The focus has been placed on the dogs that go to the municipality's special accommodation and the research was done in a medium-sized municipality in Sweden. The focus of the narrowing of the work was done to the work situation for care staff to assess the impact of the visits the dogs presence. It was distributed questionnaires answered by care staff in which it concluded their visit to the dog's presence felt and how it impacted the situation.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i Arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Negativöverspridning från arbetsliv till privatliv och från privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv än tvärtom.

Bakgrund: I dagens sjukvård är det mer regel än undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att Arbetssituationen försämras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvårdnad till patienter är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, får bekräftelse, känner trygghet, blir stärkta i sin yrkesroll och får ökad självkänsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnås om sjuksköterskorna får tillfälle att delta i grupphandledning, men även handledningens förutsättningar och begreppet handledning som process. Syftet är att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka Arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka.

I och med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har de anställdas kompetens blivit allt viktigare. Konkurrensfördelen har gått från att ligga i företagetskapital och fysiska tillgångar till att finnas hos de anställda och i deras prestationer. Därför har ett starkt arbetsgivarvarumärke blivit allt viktigare för att företagen ska lyckas attrahera den personal de behöver. Denna studie undersöker hur CSR- och hållbarhetsarbete inverkar på arbetsgivarvarumärket. Uppsatsen kommer att undersöka hur stor inverkan hållbarhetsarbete har haft vid rekrytering till livsmedelskoncernen Lantmännen, som har en tydlig hållbarhetsprofil.

Denna undersökning belyste sambanden mellan komvuxelevers livssituation, känsla av sammanhang i tillvaron och trötthet. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan trötthet och kontroll över Arbetssituationen samt mellan trötthet och depression. Tidigare studier har även påvisat samband mellan KASAM och livssituation och mellan trötthet och depression. Studier har även påvisat att individer som upplever sig ha en inre kontroll över händelser i livet tror sig kunna hantera sin livssituation och uppnår bättre studieresultat jämfört med individer som upplever att kontrollen ligger utanför dem själva. Av de 102 vuxenstuderande som deltog i undersökningen var 72 kvinnor och 30 män.

Inom postmodernismen är begrepp som flexibilitet och förändring aktuella och dagens arbetsmarkand kräver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vår studie var att få förståelse för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på anställda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna står inför många men korta sociala relationer.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur en stigande ålder och ett ökat antal år i förvärvsarbete påverkar arbetsmotivation och arbetsglädje hos kvinnor över 40 år. Med arbetsmotivation avses vad som primärt utgör de största anledningarna till att människan lönearbetar och med arbetsglädje avses den upplevda tillfredställelsen och gemenskapen som ett arbete ger individen. För att uppnå syftet har en mindre intervjuundersökning utförts. Fem kvinnor i åldern 41- 62 år, vilka arbetar eller har arbetat på förskola, intervjuades om sin upplevelse av arbetsmotivation och arbetsglädje. Respondenterna har beskrivit såväl sin nuvarande arbetssituation som skattat den upplevda Arbetssituationen när de var i 25-årsåldern.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.