Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har Arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig.Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgå från ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

Flexibilitet har blivit allt viktigare på den svenska arbetsmarknaden vilket är något organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har växt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror på att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rådande behov. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram hur de anställda upplever sin anställning på ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som målats upp genom media angående bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anställning.

Vård- och omsorgssektorn i Sverige kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förändringar. Antalet människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder på att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal äldre människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov har orsakat att människor i allt större utsträckning bor kvar hemma och behöver därmed mer hemtjänst och hemsjukvård. Antal sjukfrånvaro bland vårdpersonal har på grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvär fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhållanden gör dem kritiska mot förändringar, de ökade kraven och nya mål.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda.

SammanfattningInom vården är det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken är stor att värken blir långvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvär från ländryggen fortfarande hade det ett år senare.Styrkan i bålmuskulaturen är central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i Arbetssituationen och på fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i ländryggen.Syftet med studien har varit att visa om vårdpersonal kan få minskade problem i ländryggen av att bygga upp sin bålstabilitet genom övningar som stärker m.transversus abdominis och m.multifidus. Går det att förbättra förutsättningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vårdyrket, som är ett mycket tungt arbete med många osymmetriska lyft.