The aim of this Master's thesis is to investigate the importance of subject expertise for academic librarians in Skåne. Virtually all librarians in Sweden have studied other subjects besides library and information science (LIS) before becoming librarians, and in this thesis we ask what happens to this expertise. How many librarians can be said to have a good background in the subjects they are working with? Do academic librarians use their subject knowledge on the job? Does it make a difference what subject one has studied when it comes to job opportunities? What do librarians themselves think of the importance of subject expertise? We are also interested in finding out how subject expertise fits in with the growing professionalization of librarianship.A quantitative questionnaire was sent to 195 academic librarians at four different institutes of higher education in Skåne. A total of 107 librarians answered questions about their LIS education, subject background and current job as well questions on how important they perceived a subject background to be for themselves and for academic librarians in general.

Syftet med denna studie är att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berättande. White & Epston är de två terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins värld. En annan terapeut, vars namn är Jorge Bucay som är psykoterapeut använder sig av berättelser i sin terapimetod. Därför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nämnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

This study investigates and evaluates a project called "Hisnande historier: från Bellman till Batman". "Hisnande historier" is composed to stimulate childrens literacy and it is directed towards pupils in the fourth class. The project is a co-operation between public librarians and compulsory school representatives in the municipality of Ystad. It contains visits by an author and exercises in reading and writing. We have been following the project during autumn 1998 at two schools in Ystad.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut.För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade.

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Tailor Store är ett företag som säljer måttbeställda plagg på nätet. De har skjortor, pikétröjor, chinos, shorts, kalsonger, strumpor och accessoarer i sortimentet. Under hösten 2011 ska sortimentet utökas med kavajer och kostymer. De har tillsammans med sin fabrik tagit fram några prover på en kavaj. De proverna blev Tailor Store inte riktigt nöjda med och ville därför att jag skulle konstruera och gradera ett mönster som de skulle kunna använda i sin kommande produktion av herrkavajer.

The subject of this thesis is to ascertain the task of the public library in Swedish society today according to the employer, that is the State and the municipalities, and according to the public library itself. The thesis also tries to establish as to what extent these different actors share the same view of the task. To this purpose I have studied the library law, the target reports of municipal authorities and public libraries, and made interviews with public library representatives during the autumn of 2001. The particular consideration of this paper is whether the task is being described in active, culture making terms or in passive, service functionary terms. Initially, I describe the task according to the library law.

This bachelor thesis summarises the history of ?Jämtgården? based on literature research andempirical documentation. Jämtgården is a typical 1800th century duplex timber buildingoriginating from the province of Jämtland. However, it was moved to Västernorrlandslänsmuseum in Härnösand in the year of 1918. During the 1920's the museum decided tofocus on the region of Västernorrland and therefore Jämtgården was somewhat left behind.The building's interior walls are decorated with distemper paintings but the current conditionis poor.The aim of this thesis is primarily to compile knowledge about the building and its interiordecorations as well as finding out whether primary distemper paintings, from the periodbefore the relocation, remain on the walls.

Avsättningar till pensioner har i Sverige länge varit en stor och osäker post i många företags balansräkningar, eftersom en enhetlig rekommendation om hur pensionsåtaganden ska redovisas har saknats. Från och med 2004 gäller Redovisningsrådets rekommendation RR 29, men den fick tillämpas redan 2003. Införandet av redovisning av pensionsåtaganden enligt RR 29 beskrivs som ett omfattande och komplicerat projekt som kräver planering, tid och resurser. För att kunna beskriva hur förändringen har genomförts, upplevts och utvärderats, har vi genomfört en fallstudie av tre företag som valt att redovisa enligt RR 29 redan 2003. Undersökningen visar att företagen trots regelns komplicerade karaktär lyckats erhålla tillräcklig mängd och rätt typ av information för att kunna ändra sina redovisningsrutiner inom den stipulerade tiden.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt för att analysera en text eller företeelse.

3D blir ett allt vanligare inslag i vår vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehåller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktärer. På grund av ämnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation på många sätt. Till exempel så kan det användas för att visualisera komplicerade systemprocesser för användare.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen.