För organisationer som hanterar kÀnslig information Àr god informationssÀkerhet en nödvÀndighet för att upprÀtthÄlla trovÀrdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har dÀrför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvÀrd information arbetar för att uppnÄ god informationssÀkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie pÄ tvÄ statliga svenska myndigheter dÀr vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrÄn fysisk, logisk och administrativ sÀkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin kÀnsliga information genom att anvÀnda sig av sÄvÀl administrativa och logiska som fysiska skyddsÄtgÀrder. Undersökningen har ocksÄ visat att myndigheterna till en tillfredsstÀllande hög grad kan skydda den kÀnsliga information de hanterar.

I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

TrycksÄr medför lidande för patienten, förlÀngd vÄrdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhÀllet. Ett första led i prevention och behandling av trycksÄr Àr riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstÄnd har förÀndrats under vÄrdtiden samt patienter som skrivs ut frÄn sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende anvÀndande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksÄr pÄ UMAS. Statistik frÄn tre kliniker pÄ UMAS har sammanstÀllts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förÀndra den. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio Àr ett arbetssÀtt som synliggör barns lÀrande för pedagogerna, barnen sjÀlva samt för förÀldrarna. Studien visar Àven att digital portfolio anvÀnds till att förstÄ och förÀndra den egna verksamheten men att pedagogerna inte pÄ ett medvetet sÀtt anvÀnder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.

BIM, Building Information Modeling, börjar vinna mark inom byggbranschen i Sverige och Àr en vedertagen process i vart och vartannat byggprojekt. Forsmarks Kraftgrupp stÄr inför bÄde upprustningar av sina anlÀggningar och nyproduktion av bland annat kontor, verkstad och hotell. BIM framstÄr nu som en lukrativ metod för att dra ner pÄ projektkostnaderna, men Àven för att fÄ ytterligare ordning och struktur pÄ den enorma mÀngd dokumentation som ackumulerat under de dryga trettio Ären av drift.Syftet med detta arbete Àr att ta fram ett underlag för implementering av BIM pÄ byggkonstruktionskontoret pÄ Forsmarks Kraftgrupp, som Àven ska kunna anvÀndas för att marknadsföra BIM utÄt i organisationen. MÄlet Àr att peka pÄ nyttan av att tillÀmpa BIM pÄ Forsmark, med sÀrskild fokus pÄ förvaltning. Som undersökningsmetod har simulering, intervjuer och platsanalys av Forsmark valts.DÄ Forsmarks befintliga byggnadsbestÄnd Àr omfattande krÀvs konsensus kring hur framtida förvaltningsmodeller bör se ut och hanteras.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att jÀmföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jÀmförelsen skapa en utvÀrderingsmetod för PROMISE projekt. UtvÀrderingsmetoden ges inte nÄgon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete bestÄr av den jÀmförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jÀmfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som Àr TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som Àr Svenska Projektfabrikens projektmodell. JÀmförelsen utfördes övergripande pÄ omrÄdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.

En god munvÄrd har betydelse bÄde för hÀlsa och det allmÀnna vÀlbefinnandet och brister kan leda till lidande sÄsom sjukdom, undernÀring och försÀmrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vÄrdande teamets förhÄllningssÀtt till munhÀlsovÄrd för vÄrdtagare i sÀrskilt boende. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Studien visade pÄ en komplex problematik och det framkom att munvÄrden kan innebÀra ett etiskt dilemma pÄ grund av det starka integritetsomrÄde som munnen utgör.

The aim of this study is to investigate variations of conceptions among prison librarians, concerning mediation of information from an ethical perspective. We have performed interviews with nine librarians and used the phenomenographic approach when analyzing the material. Sixteen categories of conceptions were found, distributed on four aspects of the phenomenon, the act of mediating information to inmates. The results show a variety of conceptions among the librarians. The four aspects cover conceptions about the inmates as users of the library services in prisons, conceptions about the information need of the inmates, conceptions concerning policies, guidelines and laws and conceptions about information access in the prisons.

Nya produkter och system Àr i mÄnga fall mycket komplexa och ofta krÀvs det nÄgon form av introduktion för anvÀndaren för att underlÀtta interaktionen mellan anvÀndare och system, kanske vanligast i form av en manual. AnvÀndandet av en manual Àr ett typexempel pÄ en sÄdan situation dÀr anvÀndaren ska söka igenom och ta till sig en stor mÀngd information. En av förutsÀttningarna för denna interaktion Àr att manualen Àr lÀtt att lÀsa, förstÄ och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form Àr lÀsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvÀrdering.

Uppsatsens syfte har varit att, ur ett systemperspektiv, kartlÀgga dels vilka problem som funnits inomavhjÀlpande underhÄll för amfibiebÄtsystemet fram till idag, dels att kartlÀgga vilka framtida möjligheter som finnsför att förbÀttra detsamma. TvÄ frÄgor har besvarats i uppsatsen: Vilka problem finns inom avhjÀlpande underhÄllför amfibiebÄtsystemet fram till idag? Vilka framtida möjligheter finns för att förbÀttra det avhjÀlpande underhÄlletför amfibiebÄtsystemet?FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av systemteori och metoden kvalitativ fallstudie. Tekniken somanvÀnds för att samla in det empiriska materialet har varit intervjuer i form av frÄgeundersökning.Uppsatsens svar pÄ den första frÄgan kan sammanfattas till:Det har varit problem i och med att det inte genomförts nÄgon underhÄllsberedning. Detta har fÄtt till följd att detÀr brister i upplÀggningen av verktyg och reservmateriel pÄ olika resursnivÄer samt brister i utbildning av tekniker.Vidare Àr det brister i samband och informationsflöde.