Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

SmÀrta Àr ett centralt fenomen inom vÄrden och en av de vanligaste orsakerna till vÄrdkontakter.SmÀrta Àr alltid en subjektiv upplevelse och behandlingen behöver dÀrmed anpassas efter varjeenskild individ. Att lindra lidande Àr ett av sjuksköterskans grundlÀggande ansvarsomrÄden ochbehandlingen av patienter med smÀrta skall utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet,vilket bland annat innebÀr korrekt bedömning av smÀrta samt dokumentation och utvÀrdering avgiven behandling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att göra en litteraturöversikt överakutmottagningars omhÀndertagande av patienter med akut smÀrta. Resultatet bygger pÄ 11vetenskapliga artiklar som sökts i databaser respektive manuellt. Materialet bearbetades utifrÄnen beskrivning för en litteraturöversikt.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet Àr att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pÄgÄr mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras pÄ en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgÄende metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag anvÀnt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Vid vissa tillfÀllen kan man som elektriker behöva bryta strömmen snabbt för en fastighet, pÄgrund av olika faktorer. Finns dÄ inte nÄgot dokument som visar var centralerna Àr placerade i fastigheten, vilka centraler som Àr aktiva eller vilken central som Àr huvudcentral medför det ett problem. För att underlÀtta detta har YIT bett oss att rita ett nytt huvudledningsschema för en industrifastighet pÄ Tenngatan 11 i Norrköping.DÄ de ritningar som redan finns pÄ fastigheten Àr gamla och inte omfattar ombyggnader i lokalerna ska en ny planritning pÄ fastigheten göras dÀr vi Àven dokumenterar var alla centraler och undercentraler Àr placerade. Den nya planritningen kommer Àven att medföra att fastighetsÀgaren fÄr de exakta ytorna pÄ de olika lokalerna..

The aim of this empirical study was to investigate how nurses on a ward within the emergency clinic deal with analgesia prescriptions and the pain management documentation. The used method was divided into chart reviews and qualitative interviews with nurses in clinical practice at the ward. This means that both a qualitative and quantitative approach was desired. The results incline that nurses generally apply to the laws and restrictions surrounding the nursing discipline, as used in pain treatment. Thus they generally fulfill the obligations accounting to documentation.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda pÄ vilken instÀllning sjuksköterskor har till anvÀndandet av modifierad Nortonskala i patientvÄrden samt hur den tillÀmpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys dÀr tvÄ huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var instÀllningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala Àr ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning..

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgÄngspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rÀttighet för barnet och som att sÀtt att etablera en ?röd trÄd? i barn och ungas lÀrande stÀlls vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver dÀrför lyfta vilket innehÄll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervÀgningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie Àr att belysa och problematisera innehÄllet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlÀmnas, i samband med övergÄngen, frÄn förskola till förskoleklass. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilka diskurser framtrÀder i dokumenten? Vilket innehÄll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlÀmningsdokumenten?Teori och metod: Med utgÄngspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlÀmnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat Àr att mallarnas konstruktion framstÄr som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

RiksanlÀggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lÄng historia med sÄvÀl ryttarutbildning som hÀstutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hÀstar och ryttare pÄ Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och Àr Àven idag den riksanlÀggning som förknippas med utbildning av mÀnniskor, hÀstar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hÀsten syftar till att producera hÀstar som Àr internationellt konkurrenskraftiga i bÄde hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer pÄverkar detta, bland annat hÀrstamning, hÀstens hÄllbarhet, hÀlsa och utbildning. Faktorerna pÄverkar den unga hÀstens framtid och Àr förutsÀttningar till att stanna lÀnge i sporten. Det finns inte nÄgon tidigare dokumentation av unghÀstutbildningen pÄ Ridskolan Strömsholm.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.