Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Palliativ vÄrd Àr en aktiv helhetsvÄrd för patienter med obotlig sjukdom som innebÀr en begrÀnsad överlevnad. Palliativ vÄrd bedrivs idag bÄde inom hemsjukvÄrd och slutenvÄrd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i dubbla dokumentationssystem, för överrapportering av patienter i behov av palliativ vÄrd. Studien Àr genomförd som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Tre sjuksköterskor inom distriktsvÄrd och fem sjuksköterskor verksamma inom palliativ slutenvÄrd i norra Sverige har intervjuats.

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my studentsÂŽ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur sex stycken förskollÀrare arbetar med taluppfattning i det dagliga arbetet och hur de dokumenterar arbetet för att synliggöra barnens lÀrande. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer, som liknar ett vanligt samtal, men med skillnaden att detta samtal har ett bestÀmt fokus.Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med tal och siffror tillsammans med barnen under förskolans alla dagar och timmar i veckan och i vardagliga situationer som uppstÄr, exempel vid dukning till lunch. TvÄ förskollÀrare vi intervjuat har pÄ sin förskola en speciell dag i veckan som de enbart arbetar med matematik för att det ska bli tydligt för barnen. De intervjuade förskollÀrarna sÀger att arbetet med tal kommer in genom sÄnger, ramsor och böcker för att utveckla barns taluppfattning. Barnens lÀrande dokumenteras genom fotografier, filminspelningar och barnintervjuer.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

1 januari, 2004 trÀdde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor, och den gör gÀllande att det Àr fastighetsÀgaren eller verksamhetsutövaren som har ansvaret för brandskyddet pÄ en arbetsplats. I och med den nya lagen upphörde brandsynen frÄn rÀddningstjÀnsten och ersattes med tillsyn. WB TrÀ hade dÀrför behov av att fÄr hjÀlp med att inrÀtta ett fungerande och förebyggande brandskyddsarbete, ett s.k. SBA med tillhörande dokumentation. Mitt uppdrag har bestÄtt av att jag för företagets rÀkning som examensarbete ska organisera och utarbeta rutiner för ett fullgott förebyggande brandskyddsarbete (SBA) samt utföra överenskommen dokumentation av detta arbete.

Sammanfattning: Studiens syfte Àr att undersöka hur barn framstÀlls i förskolans fotodokumentation utifrÄn ett konstruvistiskt perspektiv pÄ genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder frÄn Dagboken och PÀrmarna, tvÄ dokumentationsformer som frÀmst riktar sig till förÀldrar. En enkÀt delades ocksÄ ut till personalen pÄ den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare Àn flickor. Barnen framstÀlls i hög utstrÀckning som aktiva, nÄgot som samtliga pedagoger ocksÄ efterstrÀvar.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

I vÄrt samhÀlle finns det normer som reglerar hur kvinnor och mÀn ska vara. Dessa normer Àr centrala i samhÀllet och detta Àr nÄgot som Àven avspeglar sig i barnens lek pÄ förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. VÄrt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. DÀrför har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön pÄ förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker anvÀnder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi anvÀnt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhÄllande till förskolan och den fria leken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer pÄ en förskola med barn mellan ett och fem Är.

För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sÀtta olika transferpriser till dotterbolag i olika lÀnder, och dÀrmed placera vinsten i ett land med lÄg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med grÀnsöverskridande handel mÄste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgÄr till och hur de berÀknar dem. Företagen ska enligt lagen anvÀnda en grundlÀggande prissÀttningsmetod, sÄ kallat armlÀngdsprincipen, som innebÀr att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillÀmpats mellan oberoende parter under jÀmförbara omstÀndigheter.Den nya lagen om dokumentationsskyldighet har vÀckt mÄnga debatter och Àr idag ett mycket högaktuellt Àmne inom affÀrsvÀrlden. Jag tyckte att Àmnet verkade intressant och bestÀmde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda pÄ hur företag i allmÀnhet har dokumenterat, men ocksÄ utifrÄn ett fallföretag fÄ en djupare inblick i frÄgorna.

Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.

Uppsatsen Àr dels en skriftlig dokumentation av en konstnÀrlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material. .

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

This study is an analysis of the Internet transaction logs of Malmö Public, Sweden [...].