Introdukation: Postoperativt illamÄende och krÀkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) Àr en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det Àr inte bara obehagligt för patienten utan kan Àven orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamÄende och krÀkningar Àr undermÄligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvÀrderar effekt av insatt ÄtgÀrd, utvecklar patientvÄrden samt Àr betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstÀmmigheten mellan intensivvÄrdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design anvÀndes i denna tvÀrsnittstudie. Data inhÀmtades frÄn patientjournalen och jÀmfördes med sjÀlvrapporterad data frÄn patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades frĂ„n dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre mĂ€n) frĂ„n en intensivvĂ„rdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.

Studiens syfte Àr att undersöka det berÀttelsebara i förskolebarns lÀrprocesser i sprÄkande, lÀsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer anvÀnds tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar sprÄkets innehÄll utifrÄn det som överraskar och ifrÄgasÀtter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berÀttelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det ovÀntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhÀllet dÀr barnen fÄr möjlighet att fortsÀtta undersökandet i nya kontexter och konstellationer.

Det prehospitala vĂ„rdarbetet Ă€r komplext och det Ă€r en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vĂ„rdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens sĂ€kerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvĂ€rdering och revidering av utförd vĂ„rd och behandling. Patienter med centrala bröstsmĂ€rtor Ă€r en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvĂ„rd. Är dokumentationen i ambulanssjukvĂ„rd en garanti för patientens sĂ€kerhet i samband med akut bröstsmĂ€rta? Syftet Ă€r att undersöka faktorer som kan pĂ„verka ambulanssjukvĂ„rdens dokumentation med fokus pĂ„ vĂ„rd och behandling av patienter med central bröstsmĂ€rta.

Jag följde under ett par mÄnader ett antal elever och studenter i ett projekt som pÄgick under hösten 2007. UtifrÄn en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger pÄ en Foucaultsk förstÄelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video dÀr dokumentationens form och innehÄll bestÀmdes av den som blev dokumenterad: tvÄ av tio elever och tvÄ av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolÄngt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvÀrdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som anvÀnts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svÄr att förankra hos deltagarna och ansatsen att lÄta dem styra över materialet blev svÄrare att förverkliga Àn jag förestÀllt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler Àn fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta anvÀnde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att lÄna in argument frÄn utanpÄliggande diskurser, frÀmst frÄn skolans vÀrld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstÄnd genom bland annat arbetsvÀgran..

Rapporten Àr ett examensarbete som utförts pÄ BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbÀttringsförslag för processen framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Rapporten tar Àven upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-mÀrkning, vad som gÀller vid CE-mÀrkning av lyftredskap som Àr konstruerade för militÀra ÀndamÄl. Rapporten gergrundlÀggande kunskaper om vad CE-mÀrkning innebÀr och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts pÄ företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgÀnglig pÄ BAE-systems.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Introduktion: SmÀrta, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling Àr centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling som finns utarbetade pÄ Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, vÀcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gÀllande kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling uppnÄs pÄ hematologen pÄ AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mÄl som undersöks Àr dokumentation, kunskap hos behandlande personal pÄ avdelningen, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling.Metod: Studien Àr en journal- och enkÀtstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation pÄ inneliggande patienter frÄn november 2008 har granskats under en period med fokus pÄ smÀrta.

Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en ny styrutrustning för SPŽs provning av elektriskaprodukter som sitter i explosionskÀnslig miljö. Enligt svensk lagstiftning mÄste produkternauppfylla ATEX-direktivet. SP har en gnistprovningsapparat för provning av elektriskaprodukter. Styrutrustningen till gnistprovningsapparaten har genom Ären blivit omodern ochbesvÀrlig att anvÀnda. Den gamla utrustningen Àr konstruerad pÄ tidigt 80-tal och saknar enkomplett dokumentation.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vÄr produkt. Produkten Àr ett material vars syfte Àr att underlÀtta för pedagoger att komma igÄng med pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt för uppföljning, utvÀrdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vÄrt material kan vi se i vÄr enkÀtundersökning som ger oss svar pÄ bÄde vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehÄll i ett sÄdant material som skulle vara till hjÀlp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svÄrigheter i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling vilket tyder pÄ att ett behov av ett material som underlÀttar arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare mÄlgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn pÄ dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i bÄde rapporten och produkten.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrÄn relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvÀrderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frÄgestÀllningar: I vilken grad anvÀnds olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lÀrare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvÀrdering och analys utförs? Finns det nÄgra samband av förskolans lÀrares syn mellan utvÀrderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  EnkÀtundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkÀter delades personligen ut till förskolans lÀrare, varav 78 besvarades. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, som förskolans lÀrare skulle ta stÀllning till. De statistiska analyser som anvÀnds var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgÄr frÄn ett postmodernt synsÀtt, dÀr det förstÄs att det inte finns nÄgon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och dÀr vÄr vÀrld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, dÀr alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lÀrare anvÀnder för dokumentation Àr verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsomrÄden.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Denna studie undersöker vilka förÀndringar som har skett ute pÄ förskolor efter revideringen av LÀroplanen för förskolan Är 2010. Undersökningen ger perspektiv frÄn sex förskolor med olika förutsÀttningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, Àr bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan hÄller dokumentationen pÄ att bli en naturlig del av planerings- och utvÀrderingsarbetet, dÀr tanken Àr att man kontinuerligt ska anvÀnda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsÀtt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.