Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare består av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkät. Enkäten lämnades ut våren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

En hälsobefrämjande arbetsplats kan se ut på många sätt. Gemensamt är dock att sjukfrånvaron är låg och att personalen upplever sig trivas. Därutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hälsobefrämjande. Syfte: att söka efter och identifiera hälsobefrämjande faktorer på en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anställda vid Kungälvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som använts har varit enskilda intervjuer med såväl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrågor.

Problematik: Många företag i turismbranschen är säsongsbetonade och till stor del beroende av säsongsanställd personal. Den säsongsanställda personalen är oftast de som har direkt kontakt med kunden och därmed bestämmer tjänstens kvalitet, varför det blir kritiskt att framgångsrikt lyckas motivera dem. Att leda denna grupp av anställda skiljer sig på många punkter från att leda fast anställd personal. För att lyckas leda dessa anställda bör man som chef vara medveten om vilka faktorer som är viktiga för dem och vad som motiverar dem till skillnad från fast anställda.Syfte: Syftet med vår uppsats är att klargöra vilka faktorer som motiverar säsongsanställda inom turismbranschen till att prestera sitt yttersta för företagets vinning. Vi ämnar även undersöka vilken typ av ledarskap som är mest lämpat för ledning av säsongsanställda.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer.

En hälsobefrämjande arbetsplats kan se ut på många sätt. Gemensamt är dock att sjukfrånvaron är låg och att personalen upplever sig trivas. Därutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hälsobefrämjande. Syfte: att söka efter och identifiera hälsobefrämjande faktorer på en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anställda vid Kungälvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som använts har varit enskilda intervjuer med såväl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrågor.

Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer.

Detta är en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsättningar bland olika kategorier av telefonförsäljare utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser två övergripande frågeställningar. Den första frågan är om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av Arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation i arbetet bland telefonförsäljare skiljer sig beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Den andra frågan är om tillfredsställelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsäljare beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Materialet som ligger till grund för studien är en enkätundersökning i form av en totalundersökning på ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade.

Bakgrund: Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher.Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär.Metod: Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit.Resultat: Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter.

I detta arbete har vi undersökt vilka faktorer som är viktiga för ett lyckat införande av CASE verktyg i en organisation. I arbetet har vi utgått ifrån de faktorer som teorin förespråkat och jämfört dessa med den empiri som vi har undersökt. De faktorer som vi har funnit i litteraturen har vi delat in i grupperna organisatoriska faktorer, utvecklingsfaktorer och stödjande faktorer. Vi har funnit att hanteringen av dessa faktorer i många fall skiljer sig mellan teori och empiri. Utifrån undersökningen har vi dragit slutsatsen att utvecklingsfaktorer har varit den grupp av faktorer som har påverkat införande mest i de undersökta företagen..

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhället och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress är vanligare hos dem som arbetar med människor exempelvis inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning pekar på att det finns många olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att använda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensområde där många olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vårda och hjälpa patienter på olika sätt har hon eller han också ett ansvar att styra, organisera och förbättra arbetet inom det egna arbetsområdet.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvårdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansåg att omvårdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvårdnad till ett kompetens-område med yrkesstatus. En humanistisk människosyn är grunden för omvårdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebär att överväga och välja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rätt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvårdnadsteoretikern Watson är det först i mötet med andra människor som moraliska regler uppstår.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Bakgrund: Stress är ett stort problem i vården, kvinnor som arbetar i vården har betydligt större risk för arbetsolyckor och belastningsskador jämfört med andra yrkeskategorier. Vårdpersonal anser i större utsträckning än genomsnittet att de har för mycket att göra. Långvarig stress kan leda till en rad negativa konsekvenser för individen, försämrad prestationsförmåga, kronisk trötthet, depression och värk är bara några exempel. Problemformulering: Arbetet på en vårdavdelning ställer höga krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan är spindeln i nätet, den som alltid ska finnas till hands och hålla alla bollar i luften.