Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Restaurangen Knäppingen ? Stadsmuseets Café & Kök i Norrköping var i stort behov av en marknadsförande och informativ webbsida med en administrativ del. Syftet med detta arbete var skapa en webbsida med användbarhet enligt Usability Engineerings arbetspunkter. Användbarhet innebär att ett system är ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande. Förutom beställarnas krav hade vi ganska stor frihet att utforma det första designförslaget.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osäker arbetsmarknad som kräver allt större flexibilitet hos individen. Osäkerheten på marknaden har lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Anställningsotrygghet antas ha konsekvenser för både individ och organisation. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om ledarskap kan reducera anställningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang, intention att lämna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap står i fokus: kommunikation med chefen, feedback från chefen och stöd från chefen.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sär? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans yrke är utmanande, fartfyllt och stressigt det har många studier visat i sina resultat. Kraven på sjuksköterskan är stora och arbetet karaktäriseras av multisjuka patienter som ofta behöver snabba akuta insatser för att överleva. För att bättre kunna hantera stressen använder sig sjuksköterskan av olika copingstrategier. Den arbetsrelaterade stressen påverkar också privatlivet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor upplever som stress på arbetet, hur de hanterar den stressen och hur privatlivet påverkas.Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelningen på ett universitetssjukhus i Mälardalen intervjuades med semistrukturerade frågor och textmaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom ur materialet: (1) arbetets organisation och struktur påverkar intensivvårdssjuksköterskan, (2) intensivvårdssjuksköterskans hantering, reflektion och bearbetning av stress och (3) intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och känslor vid stress.Slutsats: För att sjuksköterskan ska må bra, behålla sin hälsa och få arbetstillfredsställelse så behövs det balans mellan arbete och fritid.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Syfte ? Syftet med denna studie är att mäta förväntningar och behov hos deltagare vid ett kommande idrottsevent i Sverige, Öppna Svenska Mästerskapen Triathlon ? långdistans (SM).Design/metod/tillvägagångssätt ? Mätningen utfördes med hjälp utav två mätinstrument, SERVQUAL för att mäta deltagarnas förväntningar och Kano för att mäta deltagarnas behov. En webbenkät utformades där 103 respondenter svarade.Resultat ? Studiens resultat påvisar ett övervägande högt värde av servicekvalitet vid tidigare triathlonevenemang men även höga förväntningar på det kommande tävlingsevenemanget (SM). Resultatet visar därtill att determinanterna materiella ting, tjänstvillighet och empati summerande kan ses som outtalade behov och därav som attraktiva kvaliteter.