Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll. Patientsäkerheten blev negativt påverkad när sjuksköterskan led av stress. Sjuksköterskan använder olika copingstrategier för att hantera stressen där samtal med kollegor var den mest framträdande. Slutsats: En viktig del av sjuksköterskans arbete är arbetsmiljön. Förhoppningen är att denna studie ska lyfta fram hur sjuksköterskan kan påverkas av stress och förhoppningsvis ge sjuksköterskan en bättre utgångspunkt för att hantera stressrelaterade arbetsmoment i vårdarbetet..

Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors reflektioner över arbetsrelaterad stress. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sexton distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård och på hälsocentral intervjuades. Resultatet visade hur distriktssköterskorna utsattes för olika påfrestningar i arbetet som bidrog till upplevelse av stress.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Forskning har indikerat att individer med högt välbefinnande är bättre på att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt välbefinnande från dem med lågt välbefinnande, samt om deltagarna med högt välbefinnande har en bättre förmåga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fått fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mäta välbefinnande, upplevd stressnivå och balansen mellan krav och kontroll. Två grupper skapades, en med lågt (n=20) och en med högt välbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lågt välbefinnande ansåg sig ha signifikant lägre kontroll än gruppen med högt välbefinnande (p=.015).

Studien har undersökt förhållandet mellan användningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad användning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet när användningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade från privat- och offentlig sektor, en webbenkät som mätte användningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhållande till Cohen´s skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad användning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om användningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade användningen inte hade något enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress.

Antal förändringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt är alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hälsa på arbetsplatsen vid organisationsförändringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hälsa har i denna studie mätts i form av en enkätundersökning, där 84 anställda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hälsan hos de anställda vid en svensk myndighet såg ut efter de förändringar som myndigheten genomgått, samt klargöra de ovan nämnda faktorernas koppling till en god respektive dålig psykisk hälsa. Resultatet visade att de anställda överlag tycktes ha en god psykisk hälsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förändringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hälsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förändringar inom organisationer..

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet.