I en delstudie till IDA-projektet har 185 kvinnor i 40-årsåldern skattat sin stress med PSS (Perceived Stress Scale) och genomfört fyra episodiska minnestest. Ett omvänt U-format samband med PSS som oberoende faktor och prestation i de olika minnestesterna som beroende faktor har prövats. Ett linjärt samband har sökts post hoc. Både explicit och implicit minnesprestation har mätts, liksom primär- och sekundärminnesprestation. Hög- och lågutbildade deltagare analyserades separat.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är utsatt för mycket stress i arbetet. De arbetar i organisationer med ständiga förändringar och strukturella omvälvningar. I arbetet ställs sjuksköterskor inför många situationer som innehåller svåra etiska frågeställningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt manifest kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa på preventiva insatser. Studenter i allmänhet, och däribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser på aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv där arbetsterapeuter träffar patienter med stressrelaterade besvär. Därför är det viktigt att de själva inte har dessa problem. Syftet var att kartlägga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i så fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta får för aktivitetsutförandet i det dagliga livet.

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell.

Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett landsting.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning.

Stress is commonly found in society today. This paper aims to examine how work performance, cooperation and team spirit are maintained in demanding work environments. By studying two departments in a public hospital that practises addiction care, our findings suggest the following: If the experienced stress is mainly connected to challenge stressors, it has a positive effect on work performance. By organising work through mechanistic and organic structure, the handling of qualitative and quantitative stress is facilitated. As a consequence, first and foremost cooperation can be maintained, but also work performance and team spirit.

Today's research on animal assisted interventions (AAI) has focused on the positive effects on humans. Dogs used for AAI are an expanding market, but the research on this area hasn't followed the increasing use. The few studies on dogs in this field mostly observed their cortisol-levels and are very ambiguous. I have observed the behaviour of dogs working with AAI compared to when they are off-duty to see how they are affected by their work. Their handlers where also told to make an assessment of the dog's emotions during the session.

SAMMANFATTNING Denna litteraturstudie syftar till att utvärdera hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet som fysiologiska mått på mental stress hos häst. För att utvärdera detta har olika artiklar studerats. Artiklarna redovisar studier där hästar utsätts för framför allt mentala stressmoment. Under stressmomenten har antingen hjärtfrekvens (HR) eller hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) registrerats. Hjärtfrekvensvariabiliteten kan omvandlas till ett antal parametrar, bland annat lågfrekvensband (LF) och högfrekvensband (HF).

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lägre hälsa/självkänsla, depression och mindre behövda på arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa män och kvinnor med avseende på om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas självkänsla kan påverka stressen snarare än tvärtom. Resultatet visade att högre självkänsla kan dämpa stressen.