Antal förändringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt är alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hälsa på arbetsplatsen vid organisationsförändringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hälsa har i denna studie mätts i form av en enkätundersökning, där 84 anställda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hälsan hos de anställda vid en svensk myndighet såg ut efter de förändringar som myndigheten genomgått, samt klargöra de ovan nämnda faktorernas koppling till en god respektive dålig psykisk hälsa. Resultatet visade att de anställda överlag tycktes ha en god psykisk hälsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förändringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hälsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förändringar inom organisationer..

Vi kom i kontakt med Grön Rehabilitering som har sin verksamhet i Nääs slottsområdei Lerums kommun. Verksamheten var ett projekt mellan Lerums kommun ochSamordningsförbundet fram till våren 2014 med möjlig förlängning. Syftet med våruppsats var att på uppdrag av Samordningsförbundet och Lerums kommun undersökahur deltagarna har upplevt sin rehabiliteringsprocess. Studien skulle fungera som en delav en utvärdering av Grön Rehabilitering. Vidare var syftet också att undersöka vad somhade varit av vikt under rehabiliteringsprocessen för deltagarna, samt om de hade fåttmed sig några metoder eller verktyg som de fortsatt att använda.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Syftet har varit att utifrån ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förståelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lägga fokus på vad en arbetsrelaterad konflikt innebär, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där inspiration har hämtats från ett fenomenologiskt förhållningssätt. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebär att parterna har svårt att enas om olika åsikter gällande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstår delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen människa-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av människan där exempel på olika studier tas upp. Det förs även en diskussion kring olika djurs medvetande. Härefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angående vad som händer i oss människor vid kontakt med djur, där både sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. Här tas också forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter på oss människor upp. Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjälp kan ske inom olika områden såsom barn, sjukvård, äldrevård, på fängelser och med hjälp av hästar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive område redovisas här. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och när eventuella djurvälfärdsproblem kan uppstå.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete.

Stress i sjuksköterskors arbete är ett ökande fenomen. Yrket har under åren genomgått förändringar som medfört ökad stress för sjuksköterskor. Stress kan leda till utbrändhet och hälsoproblem samt ge konsekvenser för patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Femton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.