Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda Bobath metoden för att främja aktivitet vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens läns landsting. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer och utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Främja ett normalt rörelsemönster?, ?Ett gemensamt perspektiv? och ?Ändrat arbetssätt för att främja aktivitet?.

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook.

Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose. Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011. Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice. Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care. Further studies are required to determine what may be the reason to that..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

De senaste åren har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrändhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjälpa utbrända människor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrändhet och hur detta påverkat arbetsförmågan samt hur rehabilitering med B-modellen haft någon verkan med avseende på arbetsförmågan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrända) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys användes för analys och tolkning av intervjuerna.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.

Studien inriktade sig på individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur män och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jämn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehållsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskränkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar.

This essay is a qualitative study on quasimarkets in the field of home-help service. The main purpose of the study was to describe and analyze the function of costumers choice from elderly persons point of view. The quasimarket in home-help service of Solna stad has served as an example. The questions raised in the study concerned the elderly costumers opinion of the information about the different producers, what had influence on their choice, their attitude towards the freedom of choice, and their ability to act as consumers on a quasimarket.The method used was qualitative semi structured interviews. A majority of the elderly consumers appreciated the possibility to choose producer of home-help service.

This essay focuses on a träffpunkts-activity within LSS's disability care, which started a year ago. The study has an evaluating perspective.The purpose of this essay is to describe the activity, study its intentions and to describe how far it has come reaching its intentions/goals. The questions we have focused on are: What were Träffpunkten's goals and how far has it evolved during the past year. Further more we have examined what kind of social interaction developing between guests and LSS-activity users and how much the activity's intentions show in it today.We used a qualitative method in this essay. To get answers to our questions, we have interviewed persons involved in Träffpunkten and others at Vård och Omsorgsförvaltningen.