Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

En studie om hur ohälsa,stress och utbrändhet påverkar individen i arbetslivet. studien avgränsas på hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet påverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag är 300 000 personer borta från arbetet på grund av sjukskrivning.

Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive låg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter på Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över två organisationer, deltog i en enkätundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade på signifikanta effekter för hög och låg AI på OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jämfört med låg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anställdas OCB genom att främja AI. .

Stress i sjuksköterskors arbete är ett ökande fenomen. Yrket har under åren genomgått förändringar som medfört ökad stress för sjuksköterskor. Stress kan leda till utbrändhet och hälsoproblem samt ge konsekvenser för patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Femton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet.

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna.

Sjuksköterskor som vårdar cancersjuka barn har höga krav på sig. De ska fungera som ett stöd till både patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vårdar är även sjukare än andra barn. De många kraven sjuksköterskan har på sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdandet av cancersjuka barn kan påverka sjuksköterskan med avseende på upplevelse av stress.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Background: Long-term stress can lead to reduced health among nurses which can result in impaired quality of care. Stress in nurses' work needs to be studied in order to prevent stress and impaired quality of care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of occupational stress and factors that contribute to occupational stress. Method: The method used was a literature review. Results: The analysis resulted in five themes which describe nurses' experiences of occupational stress and factors that contribute to occupational stress.

Antal förändringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt är alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hälsa på arbetsplatsen vid organisationsförändringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hälsa har i denna studie mätts i form av en enkätundersökning, där 84 anställda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hälsan hos de anställda vid en svensk myndighet såg ut efter de förändringar som myndigheten genomgått, samt klargöra de ovan nämnda faktorernas koppling till en god respektive dålig psykisk hälsa. Resultatet visade att de anställda överlag tycktes ha en god psykisk hälsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förändringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hälsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förändringar inom organisationer..

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law.I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective.Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life.It?s mostly women who suffer from work related stress.

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated.

Syfte Syftet med studien är att undersöka om Västra Götalands regionala vårdgaranti har betydelse för personalens arbetsmiljö. Vårdgarantin handlar inte bara om att minska vårdköer utan även om ekonomi. Vi funderar utifrån detta om det finns en ökad risk för arbetsrelaterad stress hos personalen eller möjligen att uppsatsen påvisar det motsatta, nämligen minskad stress? Därför vill vi ta reda på hur cheferna tänker kring arbetsrelaterad stress och stressförebyggande åtgärder gällande sin personal.Frågeställningar1) Anser chefen/personalen att de utifrån vårdgarantin har likvärdiga förväntningar på personalens arbete? 1.a) Finns det några tecken på att vårdgarantin har ökat stressen och pressen på mottagningen? Om ja, i så fall hur? Uppfyllandet av vårdgarantikravet genererar även pengar till ?BUP? kliniken om de klarar målen, påverkar detta arbetet?2) Hur arbetar chefen/personalen på mottagningarna med ärendegången? Vem beslutar om hur länge ett ärende ska pågå och när det ska avslutas? 3) Hur hanterar chefen/personalen svåra ärenden med barn/ungdom, finns exempelvis akuthandledning, utbildning, rådgivning etc. för att förebygga stressrelaterade problem som kan uppstå i samband med patientärendegången på mottagningen? 4) Finns det olika uppfattningar om vad förebyggande åtgärder är gällande stress? Och hur många ärenden/klienter har en heltidsarbetande pågående samtidigt?MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer, enskilt med chef och personal i grupp.HuvudresultatPersonalen är enig i att vårdgarantin ökat deras stress, eftersom ett annat flöde numera måste finnas i patientärendegången.