Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget.

Arbete och fritid är två faktorer i människans liv. Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsrelaterad stress påverkar människors fritid. De frågeställningar som användes för att finna svar på detta var: Upplever människor arbetsrelaterad stress och hur visar den sig? Tar människor med sig arbetsrelaterad stress till sin fritid och om de gör det hur påverkar detta fritiden? Vad gör människor för att hantera den arbetsrelaterade stressen om den inverkar på fritiden? För att genomföra studien användes halvstrukturerade intervjuer, 10 grundskollärare, en man och nio kvinnor deltog. Resultaten visar att många upplevde stress på arbetet och att en stor del av dem skulle kunna bli bättre på att skilja på arbete och fritid, genom att till exempel bestämma sig för att arbetsuppgifter främst ska skötas på arbetet och att fritiden är tid för återhämtning och egna intressen.

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i västvärlden är arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer på arbetet samt i arbetsmiljön och är ett skadligt tillstånd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer är svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga fysisk såväl som psykisk ohälsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vägleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande åtgärder som vilar på en vetenskapligt beprövad grund.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande åtgärder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

Bakgrund: På många arbetsplatser världen över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt påfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan användas för att hantera denarbetsrelaterade stressen då hen riskerar att drabbas av såväl fysisk- som psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades på totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrån en summativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehåller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor använt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande åtgärder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården är ett känt problem, vilket långsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohälsa hos personalen. Det är av vikt att erbjuda lämpliga strategier för att reducera denna stress, mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt på arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan 31-43 år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader och var anställda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: ?Att arbetsuppgifter ändras?, ?Att arbetstiden inte räcker till? och ?Att arbetet inte respekteras?.

Bakgrund: Arbetsförhållanden som ställer höga krav och ger ett litet utrymme för att påverka arbetets utformning och utförande, skapar en bristande kontroll samt ökar risken för att uppleva stress. Hög stress kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt och emotionellt lidande. För att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimal omvårdnad bör hennes arbete utformas ur ett holis-tiskt perspektiv med hänsyn till den äldre patientens unika behov, däribland tålmodighet och värme. Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av stress och hur den kan påverka omvårdnaden av den äldre patienten. Metod: Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga artiklar vilka hämtades från databaserna CinAhl, PubMed och PsycINFO.