En omdiskuterad fråga inom upphandlingsvärlden har på senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan ställa krav på verksamhetsövergång. Ett sådant krav innebär att myndigheten kräver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rättsföljder, oavsett om 6 b § LAS är tillämplig eller inte. De rättsföljder som 6 b § LAS ger upphov till är att arbetstagare hos den nuvarande leverantören går över till den nya leverantören med samma villkor, att övergången inte är en giltig grund för uppsägning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig på ett EU-direktiv, det så kallade överlåtelsedirektivet. För att kunna ställa ett sådant krav måste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hänsyn, och de upphandlingsrättsliga principerna.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt.

During the early Middle Ages beech forests (Fagus sylvatica L.) spread out over large parts of southern Sweden. They had a crucial role in human survival for hundreds of years. For various reasons, the beech forest area has decreased since the 1600s. Spruce planted on former beech forest land was the primary reason for the decline during the second half of the 1900s, which made many worried about the future of the beech forests and led to a beech forest act in 1974. This study describes the background to the beech forest act based on parliamentary official documents.

Sedan år 1965 har Sverige haft koncernbidragsregler som har till syfte att åstadkomma resultatutjämning inom en koncern. Anledningen till att reglerna finns är att beskattningen inte ska styra valet av organisationsform. Beskattningen ska inte variera beroende på om verksamheten bedrivs som en koncern eller som ett enda bolag. De svenska reglerna i 35 kap. IL förutsätter dock att mottagaren av koncernbidraget beskattas i Sverige, vilket gör att reglerna enligt uppsatsen slutsats anses strida mot EU-rätten.Koncernavdragsreglerna i 35 a kap.

Syftet med examensarbetet är att genom en litteraturstudie sammanfatta vad som är viktigt att tänka igenom innan hundköpet och vad den blivande hundägaren ska tänka på vid val av hund. Idag används hunden främst till sällskap och ses oftast som en familjemedlem eller som ett barn. Sällskapshundar inkluderar idag de flesta raser vilket kan ställa till med problem i många hem. Detta på grund av att många raser inte lämpar sig för det stillsamma liv som många sällskapshundar tvingas leva. Det finns mer än 300 rasvarianter samt olika blandraser att välja mellan när man ska köpa hund.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer.

Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlämning av upplysningar kring risker och osäkerhetsfaktorer. Variationen av mängden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket åt, då de företag som följer ÅRL vid sidan av IFRS måste redovisa sina väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har därmed möjlighet att inte redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osäkerhetsfaktorer och vilka och hur många risker och osäkerheter som man upplyser om. Detta för att få en bredare syn på vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingår i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.Avgränsningar: I denna studie analysera företag noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en årsredovisning för 2009 samt halvårsrapporter från 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2009 ? 2010.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Upphovsrätt i en digital miljö är ett dynamiskt och ständigt föränderligt rättsområde som ställer höga krav på den gällande rättens flexibilitet. Ny teknik kräver nya angreppssätt för att skydda upphovsrättshavare på Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rättssystemet anpassas för att bekämpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gällande rätt och analysera hur den tillämpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gång kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssätt är att tillämpa medverkansansvarsbestämmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjälp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmärksammade målet om The Pirate Bay (TPB).

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

BakgrundNästan var tionde patient inom den somatiska slutenvården drabbas av en vårdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder vidtagits av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården och dess personal är enligt gällande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och säker vård, vilket innebär att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga vårdskador och arbeta patientsäkert. Patientsäkerhetsarbetet innebär att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador samt uppmärksamma och åtgärda risker. Chefsjuksköterskan är vårdpersonalens närmaste chef och är ledare för omvårdnaden på avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsäkerhetsarbete och att upprätthålla omvårdnadens kvalitet.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.