Sök:

Sökresultat:

1261 Uppsatser om Arbetsrättslig lagstiftning - Sida 48 av 85

Socialt stöd och livstillfredsstÀllelse bland Àldre kvinnor med funktionshinder

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

SprÄkpolitik i Sverige och Tyskland : En kontrastiv studie med fokus pÄ organisation av andrasprÄksundervisning för nyanlÀnda vuxna invandrare

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Skatter och redovisning i ideella föreningar : ideella föreningar i koncerner och pÄverkandefaktorer vid val av verksamhetsform

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt vid granskning av hÄllbarhetsredovisning: en studie av tre revisorers erfarenheter

MiljötÀnkande och samhÀllsansvar fÄr allt större uppmÀrksamhet i dagens samhÀlle. UtifrÄn det tvingas företag till en större medvetenhet betrÀffande dess samhÀllsansvar. Till följd av det upprÀttar allt fler företag separata hÄllbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhÀllsansvar kan fÄ ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstÄtt en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att pÄ detta sÀtt uppnÄ en konkurrensfördel har lett till att mÄnga hÄllbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer Àn redovisningar som genomgÄtt en oberoende granskning.

Svensk kod för bolagsstyrning : Har kodens införande pÄverkat revisorn?

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Google Earth och Street View : En sÀkerhetsrisk för svenska företag och myndigheter?

PÄ senare Är har etableringen av 3D-applikationer pÄ internet, för att visualisera geografiska omrÄden och platser blivit allt vanligare. Exempel pÄ sÄdana applikationer Àr tjÀnsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjÀnsterna har medfört bÀttre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och sÀkerhetsrelaterade frÄgestÀllningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. FrÄn flera hÄll i vÀrlden har Google stött pÄ ifrÄgasÀttanden och protester.

Biogödsel frÄn gÄrdsnÀra biogasproduktion : Klassificering och TillÄtlighet

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

Lekmannarevisorns ansvar : En studie kring lekmannarevisorns faktiska ansvar i en ideell förening

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

HundhÄllning i bil : situationen i Sverige och effekter av utetemperaturen. EnkÀtundersökning och experimentell studie

The aims of this project were to describe the circumstances around dogs being left alone in cars, to investigate owners? knowledge of the risks associated with leaving dogs in cars and the relevant legislation and, finally, to study how changes in the air temperature and air composition in the car affect the dog. The project consisted of a survey of the literature, a questionnaire part and an experimental part. An important conclusion is the importance of the level of knowledge of owners, since there are several ways in which an owner can prevent their dog from heat stroke and, in the case of an eventual accident, their action can have direct consequences in minimizing the long-term damage to the dog and even whether or not it survives. Fewer than half of the owners in the study knew that for a dog suffering heat stroke, the most important thing is to bring the body temperature down. Only a third of dog owners knew that if a dog is left in a warm car and showing signs of heat stress, then the police should be contacted and the dog quickly helped out of the car.

Psykologförbundet och regnbÄgsfamiljerna : en diskursanalytisk studie av konfliktpunkter mellan Sveriges Psykologförbund och homosexuellas familjebildningar

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.

Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Riksintressen i den översiktliga planeringen

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkÀtundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfÀllig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillÀmpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gÀllande lagstiftning..

Vilka specialpedagogiska insatser Àr lÀmpliga frÄn skolan för barn som lever i familjer dÀr relationsvÄld förekommer.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.

Koncernavdrag- En analys av 35 a kap IL ur ett EU-rÀttsligt perspektiv

I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.

Morot och Piska : ? en komparativ studie om missbrukarvÄrd

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->