Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?må-bra-känsla? när de är fysiskt aktiva.

ProblemRiksbyggen planerar att genomföra en genomgripande förändring som innebär en likrikt-ning av organisationens olika marknadsområdeskontor genom implementering av detal-jerade processmallar. Organisationens utvecklingsavdelning anser att de aldrig tidigare har lyckats implementera större förändringar på grund av de förändringsmotstånd som utvecklingsavdelningen anser finns. Inför den planerade förändringen har vi funnit det intressant att studera organisationens förändringsarbete för att sedan kunna presentera förslag motståndsminskande åtgärder.SyfteSyftet med denna studie är att utforska och beskriva förändringsmotståndet inom Riks-byggen för att därefter ge konkreta förslag på hur detta motstånd kan hanteras i de situa-tioner företaget avser genomföra större förändringar.TillvägagångssättDenna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom åtta intervjuer och två samtal med medarbetare och chefer på oli-ka positioner inom organisationen. Utöver detta har en kvantitativ enkät skickats ut till samtliga marknadsområdeschefer och regionchefer inom organisationen. Vår empiri har sedan analyserats från ett innovationsteoretiskt perspektiv.SlutsatsVi anser att kommunikationen på Riksbyggens är bristande vilket försvårar implemente-ringen av organisationsförändringar då det leder till att medarbetare upplever att föränd-ringar kommer plötsligt.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.

Vi har läst på Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. På denna utbildning lägger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lärandet i skolan och på fritiden. En stor del av utbildningen behandlar också det talade och skrivna språket. Vår studie grundar sit på intervjuer av en klasslärare, en fritidspedagog och en idrottslärare gjorda på en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi läst litteratur kring ämnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) är en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka både omfattande funktionsnedsättning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet på recept® (FaR), är en metod som numera används i vården för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaR®, i vilken utsträckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet påverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid Piteå älvdals sjukhus på grund av TIA deltog i studien.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

I dagens samhälle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal människor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gäller att skapa attraktiva utemiljöer som får människor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och träning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom området, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur människors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos gravida kvinnor.

I takt med en utveckling där teknologi ersätter människans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohälsa som kostar samhället 6 miljarder kronor per år. På senare år har frågan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhället där landskapsarkitekter bland andra professioner är en del av projektet. Det finns nämligen forskning som visar på att utemiljön har stor betydelse på våra rörelsemönster. En stark växande trend i Sverige är löpning, något som en bred grupp människor kan utöva och som inte kräver någon avancerad utrustning eller förberedelse. Här finns möjlighet att haka på denna positiva trend och låta den genomsyra utformningen av städerna. För att få en förståelse för vad som påverkar löpningen i både bra och dålig bemärkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring.

Bakgrund. Fysisk aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hälsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa?Hur ser föräldrar, lärare och tränare på relationen fysisk aktivitet och hälsa?Hur viktigt är det enligt vuxna att föregå med gott exempel för att barn ska lära sig hälso- och motionsvanor?Hur upplever föräldrar, lärare och tränare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelärare i idrott och hälsa, fem tränare och åtta föräldrar som alla har en relation till elever i årskurs 9 på vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades kort därefter.Resultatet visar att föräldrar, lärare och tränare motiverar barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa genom att själva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gällande hälso- och motionsvanor, där föräldrarna ses som barnens viktigaste förebild.