Människors ohälsa i arbetslivet har fått stort intresse i Sverige på senare år i och med alarmerande siffror om hög frånvaro och psykisk ohälsa. Frågor rörande medarbetares hälsa har kommit att bli av intresse för företag då det råder en stark koppling mellan medarbetares hälsa och företags lönsamhet. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva processer och faktorer som är av betydelse vid hälsoarbete på Arbetsplatser. Studien baseras på sex intervjuer gjorda med verksamma hälsopedagoger och insamlad data är analyserat utifrån induktiv tematisk analys. Resultaten tyder på att det råder många missuppfattningar och osäkerheter kring synen på, motiven bakom samt det sätt vilket man arbetar med hälsoarbete på.

Frågeställningen för uppsatsen tog sin utgångspunkt i ohälsan i arbetslivet vilket är ett viktigt och omdebatterat område. Syftet med uppsatsen var dock inte att lägga fokus på det sjuka utan att försöka hitta exempel på en arbetsplats som anser sig ha ett gott arbetsklimat. Ett gott arbetsklimat definierades i uppsatsen som: upplevelser av trivsel, möjlighet till utveckling samt en god hälsa. Utifrån fallstudien som metod genomfördes en studie på en sjukvårdsavdelning där teamarbete använts för att skapa ett gott arbetsklimat. Det genomfördes åtta intervjuer och utöver det har även styrdokument legat till grund för uppsatsen.

Organisationskultur är de djupa strukturerna hos en organisation som är rotade i medlemmarnas delade värderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss känsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa värderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmästare på tre Arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförändring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende på arbetsplats, de som tidigare varit anställda inom landstinget upplevde större förändring än de som redan arbetade på privata företag.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras Arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och läslärande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo årens forskning pekat mot att skrivning är lättare än läsning. Detta är bakgrunden till att Trageton vände på ordföljden i uttrycket ?läs- och skrivinlärning? till skriv- och läslärande. Vi anser att det genom åren har skett en evolution i samhället där datorn mer och mer har fått en central roll och betydelse.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på hur de som är omotiverade till IT skall kunna motiveras och vilka faktorer i en verksamhet som bidrar till att motivationen till IT sjunker. Arbetet har även undersökt om det kunde röra sig om en generationsfråga, det vill säga om de äldre är mindre benägna att ägna sig åt IT än de yngre.Som metod användes fallstudie med intervjuer och dessa gjordes på två Arbetsplatser inom Skövde kommun. De sex intervjuade visade sig alla vara motiverade till IT vilket var ett oväntat resultat. De resultat som kommit fram ur arbetet är att delaktighet är viktigt vid förändringar. Dessutom är uppmuntran och utbildning andra viktiga faktorer för att öka motivationen.

AbstractThe aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non ? monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence.

Att förmå medarbetare att följa säkerhetsföreskrifter och bete sig säkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mängden olyckor på Arbetsplatser. En metod för att arbeta med människors beteende på arbetsplatsen är beteendebaserad säkerhet (BBS), vilken har visat på god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur det går att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad på BBS gjordes på pappersmassfabriken Stora Enso ? Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat säkerhetsarbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika Arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt.

På många Arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika Arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan Arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan Arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet. Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som föråldrat.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen ses denna som en god arena för hälsofrämjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anställda och därmed effektivare företag. Hälsofrämjande åtgärder är därför av intresse för både anställda och arbetsgivare. Det är framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som påverkar hälsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hälsopåverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.