Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom Lean har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras Arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön påverkar hälsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvämlighetsurval där den kommunala verksamheten valde arbetsplats där intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden täckte områden som självupplevd hälsa, hälsofrämjande faktorersamt kontroll och inflytande på arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdär förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hälsofrämjande på arbetsplatsen vardet sociala samspelet. Jobbtillfredsställelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas känsla av att det var roligt på jobbet och var även kopplat till densjälvupplevda hälsan.

Denna uppsats är ett examensarbete baserad på en intervjuundersökning om hur personal i förskolan uppfattar kvaliteten i barnomsorgen. Vi har intervjuat 8 barnskötare och 8 förskollärare, som vid intervjutillfällena arbetade i flera olika kommuner och vid olika Arbetsplatser. Med åtta frågor försökte vi att få svar på våra frågeställningar.Huvudsyftet med denna undersökning är således att få klarhet i hur personalen upplever kvalitetsbegreppet i förskolan. Metoden för uppsatsen är kvalitativ och intervjufrågorna har givit möjlighet till fördjupning i frågorna och uppföljning under samtalets gång.Vid sammanställningen av svaren ser vi att vi fått nästan identiska svar från de båda yrkesgrupperna. Detta gör att man kan hävda att skillnaderna i kvalitetsuppfattning inte är så stor mellan yrkesgrupperna.

Våldet i samhället ökar. Detta våld sprider sig in på våra Arbetsplatser så även inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdpersonalen är utbildad i att vårda patienten utifrån omvårdnadsforskning och vetenskapliga medicinska rön. Verbala och fysiska aggressioner kan försvåra omhändertagandet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten och upplevelserna av hot och våld inom somatisk vård.

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens Arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika Arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda Arbetsplatserna.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar om ackordslön på Peab AnläggningRegion Syd, Projekt/Infra. Synpunkter från hantverkare och tjänstemän har ställts motvarandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ackordslön.En förändring i anläggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, harmedfört att den nya huvudlöneformen för anläggare ska vara ackord. Därför görs dennaundersökning för att ansvariga på personalavdelningen på Peab Anläggning Region Syd,Projekt/Infra, ska få en inblick i hur de anställda, som är involverade i produktionsfasen,uppfattar ackordslön.Undersökningen har gjorts genom enkäter och intervjuer med ett antal frågor gällandeackordslön. Frågorna har ett brett spektra och behandlar såväl arbetsförhållanden somlöneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter omackord.SBAF menar att ett prestationslönesystem som ackord är det mest rättvisande och utvecklandeför hantverkarna.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika Arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syfte: Hälsofrämjande insatser på Arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

SAMMANFATTNING PROBLEM ? Vårt Fallföretag är ett livsmedelsföretag som tillverkar, marknadsför och distribuerar system för drycker och matvaror på Arbetsplatser. Kundföretagen är representerade i ett flertal branscher, och är allt från små till stora företag som är geografiskt koncentrerade till Skåne och Stockholmsområdet. Fallföretagets kärnprodukt, kaffe, är relativt standardiserad, varför aktörerna i högre grad än tidigare konkurrerar via tjänster. Denna utveckling har medfört att goda relationer till kunderna blivit viktigare än kärnproduktens egenskaper, vilket i sin tur lett till att tjänstekonceptet blivit mer centralt.

Programmet schemaläggaren har funnits sedan 1994, och används på Arbetsplatser för att på ett strukturerat sätt lägga scheman för de anställda. Programmet har sedan starten varit sådant att man själv ska skapa alla scheman och även koppla dessa till de anställda, men det finns en önskan att programmet ska vara mer användarvänligt och lättanvänt. Ett steg i utvecklingen är att skapa en automatisk schemaläggningsguide som gör det mesta av jobbet åt användaren.Etex AB, som detta examensarbete är gjort åt, avser att med detta examensarbete skapa en prototyp på en sådan schemaläggningsguide som ska implementeras i det befintliga programmet. Denna guide ska alltså skapa scheman utifrån given data och sedan koppla dessa scheman till de anställda som valts. Allt detta ska ske automatiskt.

AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal människor på sina Arbetsplatser varje år. En säker arbetsmiljö där risker kommuniceras på arbetsplatsen är därför av stor vikt för att undgå oönskade händelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och värmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som är av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, där chefer och medarbetare har responderat.

Sammanfattning:Forskningsfråga? Vilka faktorer kan påverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillställningar dem?Syfte? Att få en bättre inblick i hur olika företag använder sig av upplevelserummet för att förbättra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade läsare en större förståelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av fem intervjuer. Dessa personer är anställda på olika Arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt är att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inläst teori kring upplevelser och servicelandskap, så har jag fått en inblick i hur svårt det kan vara att få alla faktorer att samspela. Faktorer inom området kan t.ex.