Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en Arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner.

Målet med denna studie är att utveckla en adapterprototyp mot en öppen energiplattform och dokumentera utvecklingsprocessen. Fokus ligger på att integrera Philips Hue, ett system för styra trådlösa lampor mot plattformen Elis (Mobile services for energy e ciency in existing buildings). Inom en begränsad tidsram så ska vi sätta oss in i två främmande system till en sådan grad att vi kan skapa kommunikationen mellan dem. Inledningsvis krävs det att vi läser dokumentation och att vi jobbar fram en Arbetsplan. Vidare kommer vi lösa den adaption som krävs för att värden mellan det två systemen överensstämmer och fungerar.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) används ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har länge skapats bland annat med hjälp av fotogrammetri där flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framställa DSM med hjälp av obemannade flygfarkoster, så kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS är att det går snabbt och enkelt att få den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framställa DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosäkerhet som kan uppnås i DSM som framställts genom fotogrammetri med UAS.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet påvisar att läraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i språkhistoria. I dagsläget saknas det forskning om hurverksamma lärare skall didaktisera det språkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de läromedel som används, där despråkhistoriska epokerna är tydligt avgränsade till att beskriva utveckling av det svenskaspråket ur en historisk aspekt. Därmed framträder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielärare i dagsläget undervisar i det språkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frågeställningar är hur respondenterna angriper despråkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attspråkförändring är ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det språkhistoriska momentet får relativt lite utrymme isvenskämnet, möjligen till följd av att den lokala Arbetsplanen lyser med sin frånvaro. Denundervisning som existerar är starkt bunden till de läroböcker som respondenterna användersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet får en erfarenhetspedagogisk prägelnär det sätts i praktiken trots läroböckernas traditionella framställning.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena.Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse.Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal Arbetsplan i No, läromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens Arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens Arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala Arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala Arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. Västfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the Västra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage Västfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for Västfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?MetodTvå intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas Arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats.

Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie är att utifrån en deskriptiv utgångspunkt undersöka dels vad barn ska lära sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser på barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar på följande tre frågeställningar, Hur förstås barns delaktighet i styrdokument och i förskolans Arbetsplaner? Vad ska barn lära sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgångspunkter är två: hermeneutik vars ontologi tillåter ett antal ståndpunkter och att vi alltid har en viss förförståelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar också till att underlätta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som både teori respektive metod), och värderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats från hermeneutiken undersöka dessa frågor.

Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala Arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom.

Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor.Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.