Sök:

Sökresultat:

467 Uppsatser om Arbetsmiljöverket - Sida 28 av 32

Modulerbart matarverk för CamCoil

Det hÀr Àr ett examensarbete som gÄr ut pÄ att konstruera ett modulerbart matarverk för bandstÄlsindustrin. Examensarbetet görs pÄ företaget CamCoils förfrÄgan. Som underlag och inspiration fanns ett matarverk som tagits fram i examensarbetet ?Matarverk för Camcoil? som tidigare gjorts Ät CamCoil.CamCoil Àr ett nystartat produktbolag som bygger pÄ deras haspelsystem med samma namn. CamCoil vill komplettera detta haspelsystem med ett matarverk för att bland annat bli mer konkurrenskraftiga pÄ marknaden.

Spelrummet mellan tvÄ vÀrldar : Om det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

Hur hanteras risken för fÄglar och fladdermöss i tillstÄndsprövningen av vindkraft?

Syftet med uppsatsen har frÀmst varit att utreda hur riskerna för fÄglar och fladdermöss hanteras i tillstÄndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövÀnligaste energikÀllan som finns eftersom vinden Àr förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till nÄgra utslÀpp eller avfall under driften och efter ca Ätta mÄnader har lika mycket energi producerats som gÄr Ät för tillverkningen av verket. UtifrÄn ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikÀllor ökade eftersom det skulle minska utslÀppen av klimatstörande gaser. För att underlÀtta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och Àndrat grÀnserna mellan anmÀlan och tillstÄnd.

"Jag litar inte pÄ ett ord de skriver. Det Àr bara dumheter." : En studie om lÀsares reaktioner pÄ smygreklam och hur det pÄverkar tidningarnas trovÀrdighet.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. InbĂ€ddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i sjĂ€lva verket Ă€r en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Nya vÀgar till empowerment : Argentinska arbetares mobilisering för att ta sig ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen 2001

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rÀdda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de Ätertagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anstÀllda ockuperade och Ätertog sina fabriker nÀr de gÄtt i konkurs och de tidigare Àgarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lÄng och hÄrd kamp rÀtt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma nÀrmre detta Àmne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda pÄ vad Ätertagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.

I min lilla lilla vÀrld av blommor : hur svenska kvinnliga konstnÀrer har anvÀnt sig av flickrumsestetik? : Hur kan begreppet flickrumsestetik definieras?

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnÀrer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnÀrer och kvinnor. En av drivkrafterna till det hÀr arbetet har varit att försöka reda ut det lite mÀrkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda pÄ vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frÄgestÀllning Àr, Hur har svenska kvinnliga konstnÀrer anvÀnt sig av flickrumsestetik? Det Àr ett litet förenklat uttryck som man slÀnger sig med.

Kanonrepresentation : En granskning av vÀsterlÀndsk litteraturkanon

Den vĂ€sterlĂ€ndska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp Ă€nda sedan dess intĂ„g i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag. Debatten har frĂ€mst kommit att handla om kanons legitimitet i förhĂ„llande till dess representation, dĂ„ den sedan uppkomsten frĂ€mst har representerats av litteratur skriven av vĂ€sterlĂ€ndska mĂ€n. År 2004 uppmĂ€rksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, dĂ€r folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag pĂ„ en liknande svensk kulturkanon för att dĂ€rmed stĂ€rka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik frĂ„n olika hĂ„ll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons mĂ„nga aspekter.Uppsatsen Ă€r uppdelad i tvĂ„ delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Testarbetets svÄra val

NÀr det talas om test pratas det pÄ ett sÀtt som om det vore ett nytt fenomen, men i sjÀlva verket kan rötterna spÄras tillbaks till 1978. Det Àr först pÄ senare Är som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. MÀnniskan omges stÀndigt av information vare sig det Àr av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det Àr dÀrför inte sÄ konstigt att tidsÄldern mÀnniskan befinner sig i kallas för ?informationsÄldern?.

Studie av mÀtosÀkerhet och tidskorrelationer vid mÀtning med nÀtverks-RTK i Swepos 35 km-nÀt

GNSS-mÀtning med nÀtverks-RTK Àr en satellitbaserad geodetisk mÀtningsmetod som reducerar inverkande felkÀllor genom relativ mÀtning mot ett nÀt av fasta referensstationer.I Sverige har LantmÀteriet upprÀttat ett nÀt av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtÀtning av Swepos-nÀtet till ca 35 km mellan referensstationerna pÄgÄr och berÀknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osÀkerheten vid mÀtning i omrÄden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nÀt med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker ocksÄ hur lÄng tid som behöver gÄ mellan tvÄ mÀtningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete berÀknar standardosÀkerhet och korrelationstider vid mÀtning i det förtÀtade 35 km-nÀtet baserat pÄ statiska GNSS-mÀtningar pÄ olika avstÄnd frÄn nÀrmaste referensstation samt data frÄn en permanent monitorstation belÀgen i VÀxjö.StandardosÀkerheten (68% konfidensnivÄ) för mÀtningarna, vid förhÄllandena i denna studie, var vid mÀtning 0,1 km frÄn nÀrmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).

Modellering av koldioxidavtrycket för KÀppalaverket med framtida processlösning för skÀrpta reningskrav : Modeling the carbon footprint of KÀppala WWTP due to more stringent discharge limits

I och med Sveriges Ätaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer KÀppalaverket sannolikt stÀllas inför strÀngare kvÀve- och fosforreningskrav. KÀppala kan dÄ bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfÀllning. Hur detta kommer att pÄverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts pÄ verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartlÀggning över KÀppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

Det hÀr Àr inte en recension : Normer i den samtida svenska litteraturkritiken

Det hÀr Àr inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen Àr att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. TvÄ veckors recensioner, sammanlagt nÀstan hundra stycken, frÄn fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begrÀnsad omfattning och görs fortfarande sÄ. OmrÄdet blir ofta förbisett bÄde inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och Àn mer ovanligt Àr en genusmedveten kritikforskning Àven om mÄnga av de debatter som rört litteraturkritik, dÀribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan Àr första könet i Expressen, tagit upp feministiska frÄgestÀllningar.Efter en genomgÄng av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lÀsta och vÀrderade utifrÄn sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sÀtts i samband och i vilken kontext verket placeras.

UtvÀrdering av reglerstrategier i luftningssteget pÄ HimmerfjÀrdsverket

PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

Co-creation : En studie om hur företag och kunder tillsammans kan skapa ett högre vÀrdeerbjudande

FrÄn slutet pÄ 90- talet och Ären framÄt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tÀnkandet, nÀmligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa vÀrden för kunden. Kunden Àr inte lÀngre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan Àr nu i sjÀlva verket en medproducent som Àr med och utformar vÀrdeskapandet. Co-creation Àr en vÀsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjÀnster dÀr kunden fÄr en allt mer central roll i den vÀrdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft.

Dolomitkalk som slaggbildare i LD-konvertern och dess inverkan pÄ fosforreningen

PÄ SSAB EMEA i LuleÄ tillverkas stÄl baserat pÄ pellets frÄn LKAB i Malmberget och i mindre utstrÀckning LKAB i Kiruna. I framtiden Àndras förhÄllandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets frÄn Kiruna skiljer sig frÄn motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, Àven kolpulver och koks som anvÀnds vid nedsmÀltning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i rÄjÀrn vilket i sin tur medför ett försvÄrande av fosforreningen pÄ SSAB. Verket har för nÀrvarande ingen praxis för hantering av de ökade mÀngderna fosfor.

Köpcentrum, en plats för upplevelser? : en kvantitativ studie om upplevelsedimensionens pÄverkan pÄ besöks- och köpbeteende

Shopping, som till stor del Àger rum i köpcentrum, har blivit en vÀsentlig del av mÀnniskors liv och Àr i dagslÀget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som mÀnniskor Àgnar sig Ät. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mÄngfacetterade, i sÄvÀl utbud som hela sitt uttryckssÀtt, men samtidigt har deras innehÄll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har vÀckt frÄgestÀllningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det pÄverkar mÀnniskors beteende. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser pÄverkar deras besöks- och köpbeteende.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->