Ledningens kommunikation är viktig för att förankra organisationsförändringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den är också viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut på tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör därför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förändringsarbete..

Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress.

Syftet med vår studie är att göra en kartläggning över Sveriges palliativa slutenvårdsenheteroch undersöka dessa utifrån organisation, behov, värdegrund och närståendestöd. Målet medstudien är att den ska vara heltäckande och information om vilka enheter som finns i Sverigehar inhämtats genom registret på Nationella rådet för palliativ vårds hemsida.Undersökningen innefattar endast palliativa enheter som bedriver slutenvård. I genomförandethar vi använt en kvantitativ metod. Vi har gjort en webbenkät som har skickats ut via mail tillansvarig person på varje palliativ enhet. Resultatet har vi analyserat med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och olika statistiska verktyg.

Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen?Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö.Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Den här studiens syfte är att undersöka och jämföra hur förhållanden i tre av Sveriges till synes mest framgångsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat på den mest grundläggande och äldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anställd i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhållandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhållande till Fayols managementteori och med utgångspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhållanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer också att organisationerna är lika till stor del, bland annat när det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anställda, initiativtagande samt känslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer även att det finns skillnader mellan organisationerna.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för hur rekryterare tänker kring förhållandet mellan att passa in en nyanställd i organisationen (P-O fit) jämfört med att passa in en nyanställd för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex intervjuer gjordes med rekryterare på olika företag som sedan tolkades med hjälp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan än P-J fit på den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och främst när det gällde mindre kvalificerade tjänster. Vid mer kvalificerade tjänster hade båda begreppen en likvärdig inverkan på bedömningen men det var en process där båda passformerna jämfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav på kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansågs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Denna studie behandlar målstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sätts mål på nationell, regional och lokal nivå. Den övergripande forskningsfrågan handlar om hur målstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrån teorin. Studien förklarar också i viss utsträckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen används David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Social enterprises are increasingly gaining ground as an organisational form in Sweden, however the institutional structures for financing these types of organisations are yet to be established. With its usual origin within the civic society, social enterprises prioritise a higher goal than to maximise economic profit, which often causes these organisations to be dependent upon resources from external constituents within its institutional environment. The aim of this study was to examine how a social enterprise, which derives from the civic society, acts to mobilise resources from constituents in its institutional environment. This was executed through a case study of Jordbro Världsorkester (JVO) - a typical organisation in the civic society which takes the form of a social enterprise - by identifying how assets were used to gain resources in strategic responses to institutional processes and examining how institutional processes affects how JVO acts. Throughout the study, qualitative interviews were conducted with JVO and constituents in its institutional environment and a theoretical framework was developed which explains how capital is used to gain more capital in an emergent strategy of strategic responses as the organisation gets in contact with institutional processes from its institutional environment.

Denna studies syfte är att synliggöra vilket förändringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten när organisationer går från en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie användes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes på fallstudien utgick från fyra olika förändringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förståelse skapas för det som händer i en organisation i förändring.

This study is an attempt to examine how hospital libraries should develop its activities towards their target groups in time of reductions. The method was a case study of the hospital libraries in Uddevalla and Trollhättan. An opinion poll was carried out among a selection of hospital staff, patients, medical researchers and students. In addition a patient group at some wards was observed. The libraries in the study produce an annual report, which presents a proposal for developments.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007).

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och rationalitet.

?Den svenska buggen?: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985.