Sökresultat:
1526 Uppsatser om Arbetsmiljölagen - Sida 32 av 102
Polisens fÀngselanvÀndning : En grÄzon?
Denna rapport behandlar polisens fÀngselanvÀndning. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, domar och poliser i yttre tjÀnsts Äsikter för att belysa dessa omrÄden. Vi har Àven granskat personalansvarsnÀmndens Ärsrapporter och konstaterat att mellan Ären 1998-2007 sÄ granskades endast fyra fall av felaktigt fÀngselbelÀggande. Ett felaktigt fÀngselanvÀndande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvÄng eller tjÀnstefel.
Speciella förutsÀttningar : en kartlÀggning av inköp av informationssystem inom offentlig sektor
Uppsatsens syfte Àr att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sÄdana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att stÀlla fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestÄende av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmÀnhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt fÄr det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva dÄ de tvingar enheterna att utvÀrdera de egna behoven..
Energideklarationen, vinst eller förlust för Àgare av Àldre smÄhus?
Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostÀder trÀdde i kraft den 1 oktober 2006.I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka ÄtgÀrder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvÀndning. Vad hÀnder dÄ med Àldre hus, som har dÄligt isolerade vÀggar, tak, grund och i mÄnga fall Àven Àldre fönster som inte pÄ lÄnga vÀgar kommer upp i dagens energisparande krav.I Àldre hus Àr det frÀmst transmissionsförlusterna som stÄr för energiÄtgÄngen och i denna rapport görs berÀkningar för ett hus byggt 1959 i VÀxjö. I rapporten framgÄr det vad man tjÀnar pÄ att tillÀggsisolera och byta fönster samt hur mÄnga Är det tar innan man har tjÀnat in pÄ förbÀttringen av klimatskalet. Det ges Àven en inblick i vad man bör tÀnka pÄ om man tillÀggsisolerar med avseende pÄ kondensrisk inne i byggnadsdelarna..
Insamlingsorganisationer : Hur redovisas de insamlade medlen?
Den 1 januari 2001 trĂ€dde en ny bokföringslag i kraft som innebar att Ă
RL Ă€ven började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrĂ„n, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansĂ„gs vĂ€sentligt att ta upp i Ă„rsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet de senaste Ă„ren Ă€r insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjĂ€rde person i Sverige uppgett att de har lĂ„gt eller inget förtroende för att de insamlade medlen anvĂ€nds pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.Ă
RL Àr en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sÄdant syfte blir inte lagen helt kompatibel.
Den fria kontaktlinsmarknadens effekt pÄ avvikelserapporteringen av kontaktlinsrelaterade skador
Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens omrĂ„de, LYHS, (SFS 1998:531) av PatientsĂ€kerhetslagen (SFS 2010:659). I den Ă€ldre lagversionen var det endast hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som fick prova ut och tillhandahĂ„lla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, PatientsĂ€kerhetslagen, Ă€r ordet tillhandahĂ„lla borttaget. Ăndringen och dĂ€rmed borttagningen av tillhandahĂ„llandet medför att det Ă€r fritt att tillhandahĂ„lla kontaktlinser.Studiens syfte var att ta reda pĂ„ om Sveriges kontaktlinsoptiker har Ă€ndrat sitt sĂ€tt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trĂ€tt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gĂ€llande kontaktlinser enligt lagen.En enkĂ€t omfattande 13 frĂ„gor skapades i form av en webbaserad enkĂ€t med hjĂ€lp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frĂ„gor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagĂ€ndringen 1 januari 2011 trĂ€dde i kraft.
FörfrÄgningsunderlaget : En snÄrig djungel eller en frÄga om tydlighet och precisering?
Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § Àr en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrÄgningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrÄgningsunderlaget inneha den information som Àr nödvÀndig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrÄgningsunderlaget sÄ skall de uppstÀllda skall-kraven vara uppfyllda.
Den offentliga upphandlingens pÄverkan pÄ entreprenörer : En studie av smÄ och medelstora byggentreprenörer
Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public ProcureÂment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bilÂlion Swedish crowns of the taxpayers? money. It is therefore imÂportant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government.
Regleringen av snabblÄn mot bakgrund av klassiska krediter
Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya
företeelsen med snabblÄn och se hur dessa regleras i förhÄllande till
klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande
regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna
frÀmst bestÄr av tre situationer dÄ lagen gör direkta undantag vad gÀller
smÄ och snabba krediter. Undantagen bestÄr i ett avsteg frÄn krav pÄ
kreditprövning, avsteg frÄn krav pÄ skriftlighet och avsteg frÄn krav pÄ
information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i
skuldfÀllor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen.
Idag har samhÀllet förÀndrats och vilket Àven konsumentkreditlagen kan
behöva göra..
HyresrÀtten vid bodelning : Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett vÀrde vid bodelning?
Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett positivt vÀrde vid bodelning med anledning avÀktenskapsskillnad? Under vilka omstÀndigheter skall i sÄdana fall bostadshyresrÀtten ÄsÀttasett vÀrde?Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt undersöka huruvida en bostadshyresrÀtt bör tilldelas ettvÀrde vid en bodelning med anledning av Àktenskapsskillnad. Detta innefattar att utreda omförbudet i 12 kap 65 § JB hindrar att en hyresrÀtt ges ett vÀrde vid bodelningssammanhangsamt att utreda vilka konsekvenser det skulle innebÀra om hyresrÀtten tilldelades ett vÀrde.Undersökningen utgÄr i frÄn de begrÀnsningar lagen uppstÀller vid att ÄsÀtta en hyresrÀtt ettvÀrde. Med anledning av detta Àr syftet dessutom att belysa under vilka omstÀndigheterhyresrÀtten kan komma att tilldelas ett vÀrde och Àven belysa vilka skyddsintressen som finnsatt beakta..
HÀvning ? saklig grund för avsked? : En studie av hur avtalslagens ogiltighetsgrunder förhÄller sig till lagen om anstÀllningsskydd
För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.
HĂ„ller PPP i Ăstersjöns handelsomrĂ„de?
Ăstersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de lĂ€nder som angrĂ€nsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att faststĂ€lla deras vĂ€xelkurs har mĂ„nga lĂ€nder anvĂ€nt sig av olika myntfot sĂ„som till exempel guldmyntfoten dĂ€r valutans vĂ€rde bestĂ€mdes utifrĂ„n vĂ€rdet pĂ„ motsvarande mĂ€ngd guld vilket innebĂ€r att vĂ€xelkurserna var fasta. UtifrĂ„n guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft Ă€ven i andra lĂ€nder vilket innebĂ€r att en vara ska kunna köpas för samma mĂ€ngd av valutan oavsett om det Ă€r inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gĂ„nger, bĂ„de för kort och lĂ„ng sikt, med fĂ„talet lĂ€nder till ett större antal.Denna studie anvĂ€nder sig av teoriernas grundidĂ© och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form hĂ„ller för Ăstersjöns handelsomrĂ„de.
Konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. ChimÀr eller realitet?
Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.
AktiemarknadsnÀmnden som myndighetsutövare : En studie av nÀmndens sammansÀttning och vÀrdet av dess uttalanden avseende tolkning av lag
Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.
Den personliga integriteten pÄ Internet: rÀcker lagstiftningen till?
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet anvÀndes nÀr personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmÀnna handlingar pÄ Internet. Vi har Àven undersökt nÀr behandling av personuppgifter Àr förbjudet och de undantag som finns i lagen som sÀrskilt har kunnat innebÀra en integritetskrÀnkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svÄrighet för lagstiftaren att förutse pÄ vilket sÀtt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men Àr subsidiÀr och innehÄller ett flertal undantag som har gjort det svÄrt att angripa krÀnkande behandling av personuppgifter som spridits pÄ Internet.
FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU
Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Ă
storp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvÀrderingen av anbuden varit bristfÀlliga, misstag har gjorts i arbetsgÄngen och ett dÄligt juridiskt sprÄk har anvÀnts. Vi anser att detta troligen beror pÄ kompetensbrist nÀr det gÀller att upphandla enligt LOU.
Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rÄda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstÄnd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Àr det enligt oss viktig att poÀngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrÄgningsunderlag och vid utvÀrdering av anbud..