Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.

Fotbollshuliganism har i många år varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, ordningsmakt och samhället som sådant. Under löpsedlar likt ?Skandal på Söderstadion? har journalister uttryckt sitt missnöje med rättsväsendets möjligheter att arbeta mot huliganismen. Detta väckte vårt intresse att läsa in oss på fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att arbeta med under fotbollskommenderingar. Vårt tillvägagångssätt har uteslutande inneburit litteraturstudier.

Den här uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillämplig vid en internationell tvist gällande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrättsintrång, särskilt vid upphovsrättsintrång. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstår då någon gör sig skyldig till ett upphovsrättsintrång med relation till flera länder.Utgångspunkten är Rom II-förordningen och dess åttonde artikel. I artikeln stadgas det att tillämplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrättsintrång skall vara lagen i det land där skydd görs gällande.Vad innebär då uttrycket ?där skydd görs gällande?? När det gäller registrerade rättigheter, såsom patent och varumärken, innebär artikeln att tillämplig lag ska var lagen i det land där rättigheten är registrerad. Det går dock inte att tillämpa samma princip på oregistrerade rättigheter.

Syftet med studien är att analysera effekter av integration på prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltså till att klargöra huruvida antalet år som medlem i EU har påverkat prisutjämningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrån prisdata på mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och ägg inhämtad från EIU. Priskvoten beräknas och jämförs mellan varje enskilt medlemsland i förhållande till EU12. Härutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

Den 1 juli 1992 trädde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikraftträdandet kom den gruvrättsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen är en exploateringslag vari en avvägning gjorts mellan markägarnas, prospektörens och samhällets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsägarens ställning vid mineral- prospektering. Framställningen bygger främst på förarbetena till mineral- lagen och 1974 års gruvlagstiftning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

Under senare år har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i näringslivet. I dagens samhälle är hållbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det är för många företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhället. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning är otydlig och berör dessutom inte alla företag.

SammanfattningTitel: Lagen om anmälningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.Nivå och ämne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmälningsplikt, förväntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet är ett växande problem, både i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa åtgärder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. Bestämmelserna härom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmälningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmäla misstanken om brott på grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Syftet med denna uppsats är att utföra en granskning av samäganderättslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rätt och med hjälp av dessa två underlag som utgångspunkt utröna om och i sådana fall hur lagen bör ändras eller anpassas så att fler alternativa möjligheter kan ges när meningsskiljaktigheter kring samägandet uppstår..

SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade iårsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund avsvartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrikanäringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, äralla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.Orsakerna tycks vara många.Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb.