Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare JÀmstÀlldhetslagen samt upphÀvde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen krÀver att alla företag i Sverige med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen Àr den minst jÀmlika branschen. FrÄgan denna studie sökt svar pÄ Àr om man kan jÀmföra storbankers jÀmstÀlldhetsarbete, och i sÄ fall om det kan urskiljas nÄgra skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förstÄelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jÀmstÀlldhet.FrÄgan besvaras genom att granska och studera tvÄ storbankers jÀmstÀlldhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jÀmstÀlldhetsplanerna.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som krÀver spÄrbarhet pÄ livsmedel och foder. Problemet Àr att upprÀtthÄlla en bra spÄrbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. VÄr uppgift Àr att undersöka vilka krav lagen om spÄrbarhet stÀller och hur bra spÄrbarheten Àr idag i livsmedelskedjan. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ myndigheternas syn pÄ spÄrbarhet och vad som krÀvs med avseende pÄ logistik, mÀrkning och förpackningsteknik för att inte spÄrbarheten skall gÄ förlorad.Syfte ? VÄrt syfte med rapporten Àr att skaffa en övergripande syn pÄ vad som krÀvs för att behÄlla spÄrbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med min studie Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom socialtjÀnstens Àldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrÄn sitt arbete, om de upplever problem i förhÄllande till sekretessen och hur de i sÄ fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:?Hur tolkar bistÄndshandlÀggare inom socialtjÀnstens Àldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrÄn sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju bistÄndshandlÀggare i lika mÄnga stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala omrÄden i handlÀggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. BistÄndshandlÀggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hÀvd sekretess som en viktig aspekt.

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

Denna rapport handlar om utformning av en energideklaration för fastigheter i Sverige. Deklarationen har sedan tillÀmpats pÄ tvÄ bostÀder. Enligt EU:s direktiv om energideklarationer skall byggnader som renoveras, sÀljs samt nybyggs genomgÄ en typ av kontroll av en energiexpert. Detta för att fÄ ett dokument pÄ hur bra eller dÄlig byggnaden Àr ur energisynpunkt. Lagen angÄende dessa deklarationer skall enligt regeringens ladugÄrdsremiss trÀda i kraft den 1 oktober 2006.

Titel: Är lĂ€rarna dagens hycklare?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Karl Jakobsson & Mattias LindgrenHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas attityd och förhĂ„llningssĂ€tt till upphovsrĂ€ttenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Respondentintervjuer av fyra yrkesverksamma lĂ€rareHuvudresultat:LĂ€rarna anvĂ€nder sig av en mĂ€ngd olika material. Bortsett frĂ„n kursböcker Ă€r det vanligt att artiklar och tidskrifter brukas frekvent i undervisningen. I övrigt anvĂ€nds Ă€ven film, overheadblad, bilder och fotografier.Om lĂ€rarna följer upphovsrĂ€ttslagen eller inte, beror bĂ„de pĂ„ kunskapsnivĂ„ och pĂ„ resurser.Det finns lĂ€rare som pĂ„ grund av stor okunskap bryter mot lagstiftningen ideligen, samtidigt som det finns lĂ€rare som Ă€r medvetna om lagstiftningen men som vĂ€ljer att stundtals bryta mot lagstiftningen för att tillgodose eleverna.De flesta lĂ€rarna Ă€r dock nöjda med upphovsrĂ€ttslagen trots att de saknar ingĂ„ende kunskaper om den. LĂ€rarna lyfter fram den ekonomiska faktorn som en större kĂ€pp i hjulen nĂ€r det gĂ€ller begrĂ€nsningar i deras yrkesroll.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistÄndets/insatsens omfattning begreppen skÀlig levnadsnivÄ och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt SocialtjÀnslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp pÄverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontaktperson vid likvÀrdig problematik. Studien byggde pÄ tvÄ hypoteser; (1) det Àr mer troligt att en och samma insats blir beviljad nÀr man söker via LSS Àn nÀr man söker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande Àn beviljat bistÄnd enligt SoL. Respondenterna var tio handlÀggare som arbetar med bistÄndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade frÄn nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Studien bygger pÄ en enkÀt undersökning som gjordes bland 150 pensionÀrshushÄll i LuleÄ Kommun. Syftet med studien Àr att undersöka pensionÀrernas betalningsvilja av att inte kÀllsortera förpackningsavfall. Samt hur ett antal faktorer pÄverkar pensionÀrers medverkan i kÀllsorteringen. Sedan 1994 gÀller lagen om producentansvar för förpackningar. Detta betyder mer arbete för pensionÀrshushÄllen i form av kÀllsortering av förpackningsavfall.

Bygglov handlar om att vÀga enskilda intressen mot allmÀnna intressen i hur vÄr omvÀrld skase ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller pÄ bygglovshandlÀggaren, dennes chefoch dÀröver nÀmnden. Att handlÀgga ett bygglov krÀver kunskaper i bÄde PBL (plan- ochbygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rÀtt instanser ska kontaktas samt remisser ochgrannhöranden skickas i de fall de behövs. En handlÀggare mÄste kunna lÀsa och tolkalagtexter, kartor och detaljplaner som ibland Àr av Àldre datum och svÄrtydda.Det hÀr arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandlÀggningen och hurkunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandlÀggare utför underen dag undersöks.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Syftet med studien var att studera lagsammanhÄllning, prestation och motivationsklimat i lagsporterna innebandy och ishockey för att jÀmföra eventuella skillnader. I enkÀtstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 innebandyspelare ( n =56). De var spelare frÄn sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre innebandylag Spelarna var i Äldrarna 16 Är till 32 Är (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. LagsammanhÄllning mÀttes med: Group Enviroment Questionarie, motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rÀttvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp fÄr för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ÀndÄ finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. ArbetsgÄngen inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i Àmnet. Olika redovisningsprinciper i tillÀmpliga delar har studerats. Liksom Àven de internationella regelverken Àven om uppsatsen har begrÀnsats till svenska förhÄllanden.

Bakgrund: Ordet cancer Àr för mÄnga Ängestladdat och innebÀr detsamma som döden. NÀr ett barn finns som nÀrstÄende vÀcker det mycket kÀnslor hos de som finns i familjens omgivning, men Àven hos vÄrdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta pÄ svÄra situationer dÀr etiska dilemman kan uppstÄ dÄ förÀldrarnas vilja kan skilja sig frÄn vad lagen sÀger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förÀlder genomgÄtt kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats dÀr informationen inhÀmtades genom fyra gruppintervjuer med tvÄ-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrÄn Lundman och HÀllgren Graneheim (2012) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade pÄ att sjuksköterskorna upplevde svÄrigheter i att möta barn och dÄ framförallt barn i tonÄren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina kÀnslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lÀra sig av varandra.Slutsats: Det Àr sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.