Sökresultat:
4912 Uppsatser om Arbetsmiljöansvar - Sida 64 av 328
I det formativa rummet : En studie om hur sex intervjuade lÀrare tillÀmpar formativ bedömning som en vÀg till att stÀrka elevers lÀrandeprocesser
Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.
Att tala matematik
Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.
Snabbmatens risksamhÀlle : En kulturanalys av kropp, mat, ansvar och tillit inom McDonald's
Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att analysera hur McDonald's som aktör förhÄller sig till den aktuella debatten om riskerna med snabbmat. Hur försöker McDonald's upprÀtthÄlla förtroendet frÄn oss konsumenter inom ramen för den aktuella debatten? Vilka nya Ätaganden har McDonald's genomfört den senaste tiden vad det gÀller sortiment och marknadsföring? Hur speglar snabbmatskulturen den vÀsterlÀndska mÀnniskans vardag idag och hur relaterar till och anvÀnder sig McDonald's sjÀlv av denna tillvaro?.
Arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans skyldigheter för arbetslivsinriktad rehabilitering : en rÀttsvetenskaplig studie
Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,FörsÀkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anstÀllda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmÀn försÀkring. Irehabiliteringsansvaret ingÄr sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning nÀr den anstÀllde varit helt eller delvis borta frÄn arbetet under en tid.Arbetsgivaren har Àven ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att pÄ sÄsÀtt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsÀtta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmÄga.Utredningen ska sedan lÀmnas till FörsÀkringskassan inom Ätta veckor.
Att vara tjej : en studie kring de ideal som pÄverkar grundskoleflickors sjÀlvbild
Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ vilka ideal som pÄverkar grundskoleflickors sjÀlvbild.Metoden vi anvÀnt oss av, har bestÄtt av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.Resultatet av vÄr undersökning visar att dagens flickor Àr pÄ vÀg att bli mer jÀmlika pojkar, Àn tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill sjÀlva bejaka sina egna intressen, och sjÀlva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och vÀrlden i besittning, sÄsom aldrig tidigare..
OmvÄrdnad vid venösa bensÄr - Sjuksköterskor och patienters upplevelser
Patienter med venösa bensÄr finns bÄde inom öppen- och slutenvÄrden och det Àr frÀmst patienter över 65 Är som drabbas. Eftersom andelen Àldre hela tiden ökar Àr det viktigt att omvÄrdnaden av venösa bensÄr uppmÀrksammas för att förbÀttra vÄrden av dessa patienter. Patienter beskriver smÀrta som det mest dominerande problemet. SmÀrtan kan leda till att patienterna fÄr svÄrare att röra sig och detta i sin tur kan leda till social isolering. För att ge rÀtt behandling, Àr det viktigt att sjuksköterskorna har ett fungerande samarbete med patientansvarig lÀkare.
Medias rapportering om brott : En diskursteoretisk analys av nyhetsrapporteringen kring Riccardo Campogiani
Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani sÄ allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att fÄ en enormt stor massmedial uppmÀrksamhet. Uppsatsens fokus ligger pÄ hur denna rapportering om hÀndelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benÀmnde de inblandade aktörerna samt hur allmÀnhetens reaktioner pÄ det intrÀffade kom att framstÀllas. Fokus ligger Àven pÄ vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten.
I stormens öga : Revisorns roll vid granskning av bonus- och incitamentsprogram
Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för nÀringslivets ersÀttningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av mÄnga ses som nÄgot negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sÀllan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkÀnnandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgÄr att revisorn ska granska dessa avtal. FrÄgan Àr hur det kommer sig att revisorn inte ifrÄgasÀtts i större utstrÀckning i de skandaler som uppdagats pÄ senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förstÄelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar betrÀffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen Àr inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden dÀr förstÄelsen Àr det centrala.
UtvÀrdering av energianvÀndningen i kv BlÄ Jungfrun
UtvÀrdering av energianvÀndningen i KV. BlÄ JungfrunSammanfattningByggsektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges totala energianvÀndning. Den största mÀngden av energin anvÀnds i driftfasen för bland annat uppvÀrmning. Att minska energianvÀndningen för uppvÀrmningen av bostÀder Àr alltsÄ viktigt. DÀrför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt pÄ senare tid.Passivhustekniken innebÀr att hus byggs utan konventionella vÀrmesystem.
Fostran i skolan NÄgra lÀrares syn pÄ fostran samt nÄgra metoder att fostra.
Studiens syfte Àr att försöka fÄ en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ skolans ansvar för fostran, vilka vÀrderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har nÄgon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka fÀrdiga metoder för att fostra det finns. Studien bestÄr av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jÀmförts med amerikansk forskning om moralisk pÄverkan i skolan, samt en redovisning av nÄgra praktiska metoder att fostra..
Internationella besöksgrupper i Varanasi
Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..
Ansvar för annan i utomobligatoriska förhÄllanden
Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.
FörskollÀrarens yrkesroll
FörskollÀraryrket Àr ett mÄngfacetterat praktiskt yrke och dÀrför vill vi se hur verksamma förskollÀrare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts pÄ tvÄ olika förskolor, pÄ en ?traditionell? förskola och pÄ en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering Àr vad förskollÀrare anser att deras yrke innebÀr; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda pÄ varför det Àr svÄrt för förskollÀrarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar pÄ vÄr problemprecisering anvÀnde vi en kvalitativ metod, dÀr vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollÀrare.
Kollektiv moralisk autonomi : Om kollektiva moraliska egenskaper som inte motsvaras av kollektivets ingÄende individer
I denna uppsats diskuterar författaren dels om det Àr möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det Àr möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingÄende individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites sÄ Àr detta möjligt. I framstÀllningen presenteras det ett antal invÀndningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vÀnder sig mot..
Begreppen i huvudet ger orden i munnen
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..