Syftet med vårt arbete var att studera vilka övningar och Arbetsmetoder en amerikansk skola använder för att förbättra elevers muntliga framställning. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i åldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i ämnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kände snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vår utbildning och den amerikanska skolan beträffande elevernas vilja att tala.

Uppsatsens syfte är att föra en diskussion om samhällsarbete och social mobilisering och huruvida dessa Arbetsmetoder återfinns inom socialtjänstens arbete idag. De centrala frågeställningarna är: Hur ser kännedomen om samhällsarbete och social mobilisering ut inom socialtjänsten? Förekommer samhällsarbete och social mobilisering som Arbetsmetoder inom socialtjänsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka är de dominerande teoribildningarna och Arbetsmetoderna på arbetsplatserna och vad får de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjänsten att det finns möjlighet att påverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger på teorier om samhällsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingått. Slutsatser som dras är att det inom socialtjänsten inte arbetas utifrån samhällsarbete och social mobilisering i sin helhet.

Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och Arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas Arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka Arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och Arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är.

The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties. Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förståelsen för hur förskollärare arbetar för att stimulera och utmana barns språk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet använde jag mig av tidigare forskning inom området samt nationella styrdokument. Studiens lärandeteori har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. De forskningsfrågor jag ställde var: Hur upplever förskollärare att barnet tar till sig det språkstimulerande insatserna? samt; Vilka Arbetsmetoder används i lärandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkstimulering i samförstånd med lärandemiljön, där kommunikation är ett nyckelord till lärande.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas Arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina Arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras Arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial.

Examensarbetet ställer frågan i vilken mån den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lärande. Utgångspunkten har varit två frågeställningar: vilka Arbetsmetoder använder lärare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? Problemområdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet på inlärning och lärande. Empirin bestod av sex klasslärare i de lägre årskurserna från tre skolor.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och Arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som Arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse.

Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn.

I detta examensarbete genomförs en användarcentrerad designprocess med mål att utvärdera olika Arbetsmetoder som används för att skapa ett förslag till ett beläggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa Arbetsmetoder är för att identifiera användarna och deras behov men även att analysera vilka designmoment som är viktiga för att systemet ska bli användbart. Företaget har ett beläggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och användarna ställer på det. Under examensarbetets gång har därför flera Arbetsmetoder inom människa-datorinteraktion, användarcentrerad designprocess och agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder påverkar vår syn på användarnas behov med systemet. Vi har även studerat hur dessa metoder påverkar huruvida systemet är användbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som påverkar systemets användbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande beläggnings- och bemanningssystemet har förändrats sedan det började användas.

Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka Arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att Arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika Arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.