Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade värld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgränser för att växa på nya marknader.Detta medför då en rad utmaningar inom ekonomistyrning när man skall etablera sig ifrämmande länder. I vår studie har vi fokuserat oss hur japanska företag medverksamhet i Sverige tillämpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhållanden. Belöningssystem är generellt annorlunda i Japan i jämförelse medSverige, vi vill då öka förståelsen hur belöningssystem som styrinstrument skiljer sigmellan dessa två länder. Genom att intervjua människor verksamma i Sverige medjapanska rötter och stor erfarenhet från den japanska Arbetsmarknaden kan viinförskaffa lärdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anställda att prestera.Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hurbelöningssystem är utformade i japanska företag och i vilken utsträckning de anpassastill svenska förhållanden samt vad som motiverar anställda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid två japanska företag.

Under perioden 1970-1989 existerade nästan inte fenomenet långtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk något under det följande decenniet men har inte sedan dess gått tillbaka till forna låga nivåer.I TCO:s studie ?Jakten på superarbetskraften? från 2009 deltog 1 885 arbetsställen i landet från både den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga språk då det visade att nästan hälften av cheferna var ganska eller mycket negativt inställda till att nyanställa långtidsarbetslösa personer.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande Arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på Arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på Arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

 Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på Arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Äldre människor har det tufft på Arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. Därför är syftet med det här arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger på vilka olika upplevelser och sätt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.

SammanfattningBemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska Arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv.Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata.

Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på Arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år.

I Indien är skillnaderna mellan pojkar och flickor påtagliga. Pojkarna ska försörja familjen när de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland långt innan de har blivit vuxna. Detta märks tydligt på skillnaden i kvantitet skolgång som de får. Pojkars skolgång prioriteras framför flickors och för bara några år sedan skilde det över 20 procentenheter mellan läs- och skrivkunniga kvinnor och män. Det har visserligen blivit bättre på senare år, större och större andel flickor får börja skolan, men det är ändå fortfarande betydligt fler pojkar än flickor som skrivs in i skolan varje år.

Arbetslöshet bland utrikes födda är en omdiskuterad och aktuell fråga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda är samhällsekonomiskt kostsamt och påverkar Sveriges tillväxt på sikt. Detta är särskilt problematiskt med tanke på de demografiska utmaningar som väntar Sverige, då ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krävs en effektiv integrationspolitik som fokuserar på orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Inom de närmsta åren kommer det att ske en stor generationsväxling på Arbetsmarknaden. Många av Sveriges chefer kommer att gå i pension. En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att Sverige har de äldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna är det allt färre unga människor som vill bli chefer idag. Syftet med vår studie är att utifrån kommande generationsväxling på chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda på 80-talet tillhörande olika organisationer ser på sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.