Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på Arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande: ? På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på Arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Since the 1950s new laws on higher education have led to a ?mass education phenomenon? in Sweden. This has led to a surplus of people with a university degree measured against available positions on the labor market. As a result of that development it must be assumed that in this over qualified society it is not anymore the degree but additional factors which are decisive for getting a job. In this respect the importance of the class background for getting a jobb that is equal to once level of education shall beexamined.The research was carried out by means of a Quantitative Analysis based on data from anational database called Undersökningar av Levnadsförhållanden (Survey of LivingConditions).

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som är till för arbetslösa ungdomar i en kommun i Skåne. Programmet jobbar på olika sätt med att få de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet såg på arbetslöshet. Jag utgick ifrån följande frågeställningar i min studie; Hur påverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har självförtroendet och självkänslan hos deltagarna påverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet? För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga brandmänpåverkas av att arbeta i en mansdominerad arbetsmiljö samt hur de hanterar stress i arbetet. Trots att könssegregeringen på Arbetsmarknaden minskar och trots föresatser att rekrytera kvinnor är räddningstjänsten fortfarande mansdominerad. Studien utgår från Kanters teorier om kvinnor i manliga arbetsmiljöer och Bjerrum Nielsen & Rudbergs syn på könssocialisationen. Några copingstrategier tas upp liksom vilken roll organisationskulturen spelar för kvinnors möjlighet att accepteras i gruppen. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sju kvinnliga deltidsbrandmän.

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och många är inriktade på att integrera invandrare inom skilda områden i samhället. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benämns IK ISI, och vars målsättning är att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda på om projekt kunde vara ett meningsfullt sätt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjälp av litteratur och tidigare forskning inom området.Vi kom fram till att projektet inom flera områden var på väg att uppnå sina mål och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter så här långt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig märka förbättringar i svenska språket och att deras nätverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska Arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

I föreliggande uppsats behandlas fotbollens betydelse för den svenska bruksorten Degerfors. Av intresse är hur fotbollen format platskänslan på orten, och hur detta ger sig till känna i kommunala strategier och visioner. Degerfors är fortfarande en bruksort, där den lokala Arbetsmarknaden och ekonomin är starkt beroende av ett stort industriellt företag. Huruvida en så kallad bruksanda finns att hävda, och i så fall hur denna är möjlig att relatera till fotbollen på orten är en central diskussion i uppsatsen. Den teoretiska förankringen vilar i den humanistiska geografin, och verk från bland andra Tuan, Relph och Buttimer.

Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på Arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning.

Inledning ? Restaurangbranschen är, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö. Den är för många en inkörsport till Arbetsmarknaden men sällan ett långsiktigt karriärsval och branschen har bland annat därför den högsta personalomsättningen av alla branscher i Sverige. Personalomsättning har både positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv går att identifiera några incitament för att understödja personalomsättning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsättning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? Sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie och primärdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjälp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

 Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att Arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential.

Jobbcoaching är ett yrke som ska ge service åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som försöker att komma ut på Arbetsmarknaden igen. Enligt vår uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlängda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lärande då kandidaten får ta del av denna tjänst. Dock innebär denna tjänst att kandidaten själv ska lära sig att ta egna beslut, våga ta nya vägar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lärande och hur dessa två lärande förhåller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frågor: Ingår emotionellt- och praktiskt lärande i coachingprocessen, i så fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det är genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher på arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på Arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande.