Fotledsdistorsion är bland den vanligast förekommande skadan inom idrotten, där symtom som smärta, svullnad och funktionell instabilitet oftast blir en följd av skadan. Beroende på hur allvarlig skadan är kan det innebära långa tidsperioder ifrån idrotten. Det finns olika rehabiliteringsmetoder efter fotledsdistorsion där oftast PRICE ingår. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabiliteringen efter akut eller subakut fotledsdistorsion. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PEDro och Pubmed, vilket resulterade i att 25 artiklar inkluderades.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: ? Vad är arbetsförmåga? ? Hur bedöms arbetsförmåga? ? Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

En kvalitativ intervjustudie med syftet att beskriva hur personer med fraktur upplever rehabilitering i sitt eget hem. Intervjuerna ägde rum i sex personers hemmiljö med hjälp av bandspelare och en egenhändigt framarbetad intervjuguide. Deltagarna upplevde bland annat att det sociala nätverket och motivation hade stor betydelse samt att personalens goda bemötande, tillgång till hjälpmedel och den välkända hemmiljön bidrog till en upplevelse av trygghet under hemrerhabiliteringen.Slutsatsen är att deltagarna uppskattade möjligheten att få vara i sitt hem under rehabiliteringen..

Implantatförankrad protetik har blivit ett vanligt behandlingsalternativ vid tandförlust.Tänder som förlorats på grund av karies, aplasi, trauma (olycksfall) eller parodontit (tandlossning) kan idag på många patienter ersättas med hjälp av implantat det vill säga en konstgjord tandrot av titan. Ett eller flera implantat opereras/installeras in i käkbenet och förses därefter med en krona, en bro eller en protes.Vävnaden runt implantatet kan drabbas av infektion på liknande sätt som vävnaden runt naturliga tänder och kallas då periimplantit. Detta är en reversibel inflammatorisk process i mjukvävnaden runt ett implantat med förlust av benvävnad.Syftet med studien var att beskriva förekomst av periimplantit hos patienter som erhållit implantat åren 2000-2001 vid Centrum Oral Rehabilitering, Parodontologi, samt förekomst av eventuella skillnader i periimplantit med avseende på rökvanor, kön och tidigare parodontal diagnos.Studien var en retrospektiv, beskrivande jämförande journalstudie.Totalt granskades 100 journaler, 80 journaler exkluderades då inte röntgenbilder togs tre år efter fixtur/implantat installation. Resultatet visade att 13 var kvinnor (65 %), 8 rökare (40 %) och 11 (55 %) personer hade remitterats för tidigare förekomst av parodontit.63 implantat installerades på 20 patienter. Periimplantit uppstod vid 8 implantat (13 %).

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av äldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 års yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.

Post stroke depression (PSD) är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sänkt livskvalitet, lidande, försämrad förmåga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan på återhämtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen så är den idag otillräckligt uppmärksammad och behandlad. Sjuksköterskan är fokuserad på den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptäcka den psykiska ohälsa som ofta följer en stroke. .

Aim?Rekryteringsgruppen? (RG) is an organisation that through co-operating with the National Health service aims at optimizing the ability for physically disabled persons to rehabilitate. RG is a non-profit organisation ?using physical and mental exercise for disabled people, mainly neurologically disabled persons.? One of the goals that RG wants to achieve is ?that the target group will be able to live such an active and independent life as possible?. As no previous studies have been done in order to review the adaptation of RG:s work and its effects on the disabled, the purpose of this paper is to examine spinal cord injured individuals perception of independence concerning situation of life, ability to function and physical activity.MethodData have been collected by using three questionnaires.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning.Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ?SAMKLANG? som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Många olika typer av rehabiliteringsprogram har testats under årens lopp, med både positiva och negativa resultat. Tidigare studier utvärderar ofta rehabiliteringsperioder från en månad upp till flera månader. Det är intressant att se om en kortare rehabiliteringspeiod kan påverka viktiga faktorer som kopplas till långvarig smärta. Syftet med denna studie var att undersöka om en kort rehabiliteringsperiod kan ge en ökad hälsorelaterad livskvalité, en högre self-efficacy och en lägre rörelserädsla.

Stroke är en folksjukdom, som årligen drabbar ca 30 000 människor. Ett vanligt återstående problem efter stroke är hemipares som kan innebära svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svårigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten så bra förutsättningar som möjligt att uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt är det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att använda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som används inom stroke rehabiliteringen.

The purpose of this essay is using theories about labeling and social bonds to study whether a measure of rehabilitation for the psychically disabled contributes to a return to a normal status as not-labeled. Partly we examine whether the activities organized by the regulation-ruled authorities during the work of rehabilitation lead to shame or pride, and partly how these activities are organized regarding the processes that lead to the emotions pride or shame among the participants. Method: qualitative semi-structured face-to-face interviews with professional rehabilitation-actors at the Public Employment Office (PEO), the Social Insurance Office (SIO), the Social Service (SOS), the Psychiatry and the Division of Labour Market (AME).Conclusions: the Psychiatry clients are treated with respect, may participate, and communication is characterized by attunement, therefore strong social bonds can be built. On the contrary, among the other examined activities, we found many elements that arouse shame. Since these are more ruled by regulations, the result is engulfment and demands on conformity, because the compromise-possibilities are almost non-existent.

Bakgrund: Idrottsrelaterad hjärnskakning (commotio cerebri) är vanligt inom fotboll, handboll och ishockey. Forskning visar att ett mindre trauma mot huvudet kan vara tillräckligt för att klassificeras som hjärnskakning. Svenska riktlinjer har utformats för handläggning av hjärnskakning, däri ingår en rehabiliteringsmodell som kallas ?hjärntrappan?. Det är viktigt att en hjärnskakning uppmärksammas tidigt för att minska risken att ådra sig ytterligare en hjärnskakning eller annan extremitetsskada.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.