I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom Arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för.Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom Arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer.

Hälsa har beskrivits som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Studier har visat att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Fler arbetsgivare stödjer idag en sund livsstil och arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria friskvårdsförmåner, som omfattar enklare slag av motion och annan friskvård, med syfte att främja hälsa inom Arbetslivet. Att undersöka hur friskvårdsbidraget nyttjades hos personalen på ett stort företag samt hur personalen upplevde sitt välbefinnande. Populationen utgjordes av alla 154 anställda oavsett anställningsform, på ett kommunalt företag i Luleå.

Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att Arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar.Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem.Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete.Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet.

Ur ett historiskt perspektiv har mycket förändrats de senaste decennierna när det gäller kvinnors möjlighet att göra karriär. Många av de strukturella hinder som tidigare har funnits och hindrat kvinnor från att göra karriär har försvunnit. Men trots det finns det fortfarande andra sorters problem kvar som kvinnor möter när de vill avancera i Arbetslivet. Vi vill med denna uppsats fördjupa oss i dessa hinder som stoppar kvinnor på väg uppåt i karriären. Mer specifikt är syftet med denna uppsats att studera det motstånd kvinnliga chefer möter när de gör karriär.

Under hela vår utbildningstid, samt utifrån våra erfarenheter från Arbetslivet, har ledarskap både varit centralt och fascinerat oss. Mångfaldsarbetet är ett ämne som vi berört då det anammas av allt fler företag i dagens globala era. Ämnet har kommit att bli vitalt bland organisationer, vi har därför valt att utgå från detta i kombination med vårt huvudämne ledarskap i vår magisteruppsats. Vi vill dels knyta an våra lärdomar från vår utbildning Service Management, men även fördjupa oss inom ämnet mångfald, då vi anser det vara ett intressant men diffust ämne. Vår breda kunskapsbas förlitar vi oss till under vår uppsats, då vår grupp består av två elever från inriktningen Hotel & Restaurant Management och en från Retail Management.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i Arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur vårdpersonal på Hospice beskriver sina olika känslor som uppstår i vården av patienter i livets slutskede, vilka copingstrategier de använder sig av för att bearbeta dessa känslor samt vilka faktorer som de upplever påverkar valet av copingstrategier. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta kvinnliga deltagare ur vårdpersonalen på Hospice (lika fördelade mellan sjuksköterskor och undersköterskor med varierande ålder och erfarenhet) blev intervjuade. Resultat: Känslor av skuld, frustration, maktlöshet, stress och otillräcklighet upplevdes betungande. För att bearbeta dessa användes främst aktiv och problemfokuserad coping, framförallt samtal och stöd.

Sjuksköterskeyrket är av tradition ett kvinnodominerat yrke och än idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekåren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för långtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa är personal inom vård- och omsorg, däribland sjuksköterskor. De senaste 15 åren har en ökning av den här typen av långtidssjukskrivning skett och det är tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad än män. Det går också att se att mycket i rollen som sjuksköterska påminner om den traditionella kvinnorollen, där en egenskap som premieras är att vara mer uppmärksam på andras behov än på sina egna. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hälsa samt att ta reda på hur dessa strategier bidrar till detta.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med Arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv. APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till Arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse.